Det är nog ingen överdrift att påstå att strandssträckan från Sysne Udd till Ljugarn utgör ett av de vackraste, och mest skyddsvärda, naturområdena på Gotland. Ja, kanske i hela Sverige.

Här har under decennier rått en samsyn, mellan boende och myndigheter, om att skona stränder och strandängar, att inte använda fordon eller tillåta camping, att genom samfällda insatser kontinuerligt städa stränderna, att hålla bebyggelse på avstånd. Resultatet är ett mycket uppskattat och välbesökt rekreationsområde, som sjuder av djurliv året runt.

I området ingår två naturreservat, Danbo (bildat 1957, utvidgat 1988 och 2007) och Mullvalds Strandskog (bildat 2013). För den som intresserar sig för hur dessa områden förvaltas av Länsstyrelsen kan det vara värt att göra ett besök.

Danbo var för inte alltför många år sedan en välmående tallskog, full av svamp och bär. I dag är det en till stora delar ogenomtränglig röra av mer eller mindre döda träd. Här låter Länsstyrelsen röja bara de farligaste vindfällena.

Mullvalds Strandskog behandlas, i de inre delarna, på samma sätt. Men nere på strandhedarna har Länsstyrelsen låtit avverka en ridå av strandskogen. Under hösten 2018 har denna avverkning utsträckts till områden som inte ingår i reservaten.

Arbetet på stränderna kan knappast betecknas som varsamt. Här har tunga schaktmaskiner använts, som lämnat grova spår ända ner mot strandlinjen. Bitvis har man grävt meterdjupt, för att avlägsna rötter. På de tidigare så fredade hedarna, med sin backtimjan och sina orkideer, är sandytorna helt blottade. Tvärs över mynningen till Gartarveån, en av Östersjöns viktigaste lekplatser för havsöringen, har bandmaskiner körts. Bitvis har strandvallarna, med sin strandråg, helt schaktats bort. Varför?

Jo, enligt information från Länsstyrelsen för att gynna de tre rödlistade arterna fläckig myrlejonslända, gräshoppsstekel samt praktbyxbi. Och för att bekämpa den invasiva vresrosen. Dessutom berömmer sig Länsstyrelsen i lokalpressen för att ”stranden rensats efter 50 växtår”.

Är det verkligen så här vi vill att våra myndigheter ska förvalta våra gemensamma resurser?

Länsstyrelsens uppdrag är att ”arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand.” Det kan nog vara hög tid att föra en mer insiktsfull debatt om så verkligen sker. Förvaltar Länsstyrelsen naturen på ett klokt sätt, eller fördärvar man den? Åk till Östergarnslandet och avgör själv!