Säg nej till sopförbränning på Gotland
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Förvånande är den lilla debatten i sakfrågan. Den tilltänkta sopförbränningsanläggningen är Gotlands kommuns näst största åtagande genom tiderna. Det rör sig om en investering på ca 200 miljoner kronor, endast lasarettsbygget har varit större. Ändå så är det märkvärdigt lite diskussion i frågan. Speciellt om man jämför med kongresshallsinvesteringen som ligger på ca 120 miljoner, som föregicks av en enorm debatt. Varför så lite debatt, vill S-V-Mp majoriteten i kommunen driva igenom den här frågan i det tysta?
Förvånande är att man planerar för en panna som kan bränna 40 000 ton när vi endast har ca 25 000 ton att förbränna, varav Gotlands kommun bidrar med ca 20 000 ton. Det bygger in en överkapacitet som knappast kommer att stimulera till utökad källsortering av sopor, utan risken för en minskad källsortering är uppenbar.
Förvånande är att detta upplägg ger ett beroende av sopor samtidigt som den bärande tanken i riksdagens kretsloppsproposition är att minimera uppkomsten av sopor. Är det inte lämpligt att kommunen går i takt med riksdagens beslut?
Förvånande är att man förordar ett upplägg som gör att man i praktiken är låst i 20 år (= anläggningens avskrivningstid) i behandlingsmodell av soporna, samtidigt som det diskuteras att införa en förbränningsskatt på sopor som i ett slag riskerar att fördubbla mottagningsavgiften per ton.
Ett byggbeslut nu riskerar att låsa fast kommunen i en onödigt dyr och miljömässigt ofördelaktig lösning för en lång tid framöver.
Förvånande är också hur det är möjligt för miljöpartiet på Gotland att rösta för en sopförbränning på ön. Sitter de så fastklämda mellan socialdemokrater och vänsterpartister i majoritetssamarbetet att de inte vågar säga sin uppriktiga mening? Eller är det så att de tycker att sopförbränning är så lysande så att vi skall binda oss till det i 20 år framöver?
Eller inser de inte att sopförbränning är ett barn av 1900-tals tänkande, som knappast leder till ett hållbart samhälle för kommande generationer? Oavsett av vilken anledning Miljöpartiet röstar för en förbränningsanläggning, så kan man verkligen undra om partiet har någon roll att fylla på Gotland framöver.
Jag tycker att Gotland skall säga Nej tack till en egen sopförbränningsanläggning. Istället skall vi på kort sikt förlänga dagens avtal med Norrköping. Samtidigt skall vi propagera för utökad källsortering, vilket är både miljömässigt och ekonomiskt lönsamt med dagens upplägg. Dessutom måste det till en ordentlig utredning av förutsättningarna för biogas, eftersom Gotland på detta område har naturliga storleksfördelar.
Klokt är också att invänta de politiska styrsignalerna som kommer från stat och EU rörande bland annat förbränningsskatt. Därefter kan vi på Gotland göra det långsiktiga vägvalet för våra sopor.