Allt beror på vem som skall betala
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kul att du läser mina funderingar! Men tro för all del inte, att Partiet står bakom. Redaktören för Gotlands Folkblad har gett mig frihet att ta ut svängarna en hel del i det jag skriver. Där är jag inte främst s-politiker, även om jag nog tycker, att jag har mina värderingar med mig. Det jag vill är att få folk att tänka till. Kanske håller man med, kanske inte.
Jag har förvånats över hur Vägpris.nu räknar reskostnader. När ni skall åka färja till fastlandet med bilen, vill ni bara betala bensinkostnaden för de 15 milen. Men om ni använder egen bil i tjänsten, då vill ni nog ha de 33 kronor milen som är normal resekostnadsersättning. Rätt stor skillnad va? Allt beror på vem som skall betala.
Det moderna sättet att ständigt ställa krav, tala om sina rättigheter, som någon annan skall betala, det är inte socialdemokratisk ideologi för mig. Vi har alltid talat om utjämning, solidaritet, gemensamt ansvar. Då får man allt vara beredd både att ge och ta. Du vet också, att i fråga om vår trafik är vi helt beroende att välvilja från resten av landet. Många andra delar av Sverige behöver också extra stöd för att kunna leva.
Annars var det på 40-talet, på skolresa, som jag låg på presenning i lastrummet. Det bekymrade mig inte. Däremot att min bror, som på grund av handikapp måste gå i skola i Stockholm, inte kunde komma hem under hela året. Våra föräldrar hade bara råd att ta hem honom på sommarlovet. Statens järnvägar hade rabatt för sådana resor, men inte Gotlandsbolaget. Nog har Håkan Ericsson rätt när han skriver att det bolaget alltid har utmärkts av sin girighet.
Men nu gäller att lugnt diskutera hur våra förbindelser kan utvecklas på bästa sätt, och till rimliga kostnader för staten, som faktiskt är vi alla svenskar.