Angående försäkringskassans uttalande om sin egen förträfflighet
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Du känner sig säkert nöjd med ditt uttalande att försäkringskassan aldrig tvingar ut sjuka i arbete. Förmodligen intalar du dig själv att det är sant också. Och naturligtvis kan du inte hålla dig informerad och sätta dig in i alla ärenden.
Jag vill därför berätta för dig att verkligheten är en helt annan. Du har ett stort antal handläggare underställda dig som värderar rätt till sjukskrivning eller inte. De har en mycket viktig och ansvarsfull roll då de kan avgöra vad det skall bli av en människas framtid. I många fall gör de ett bra jobb men det finns också de som i brist på människokunskap förstör liv. Råkar du ut för en sådan verkar det bli en stämpel i akten och sedan har inga medicinska bedömningar någon betydelse. Har en sådan stämpel satts på personen går den tydligen inte att ändra på.
Förutom den förnedrande behandling som personen utsätts för av försäkringskassan så går det som ringar på vattnet till arbetsgivare med flera och hela samhällssynen på dig blir negativ. Nu hamnar du i en situation av förtvivlan och stress som du skall hantera samtidigt som du skall dras med dina fysiska åkommor som gör att du inte kan leva ett normalt liv.
Jag antar att du sover gott och har ett bra liv. Något som alla borde få ha. Kanske får du här en insikt om att det inte är så, och att även den myndighet du är chef för kan förstöra människors liv. Genom en paragraf skickas människan ut i ett oöverskådligt elände och detta utförs av en instans som man betalar till! Så är det med försäkringskassans "rättvisa" bedömningar och vilja att hjälpa sina försäkrade.
Är det kanske ändå regeringsbeslutet att få ned ohälsotalet som avgör rätten till sjukpenning för de som är sjuka?