Högsta medicineringen mot adhd är nu 18,3 procent av pojkarna mellan 10 och 14 år i Arjeplog och 16.3 procent i Ockelbo. Lägst är medicineringen i Emmaboda och Kalmar med 2 och 2,1 procent. Gotland ligger i topp tillsammans med Gävleborgs län.
I slutet av april gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att förklara de stora regionala skillnaderna i diagnosticering och medicinering samt hur psykosociala och socioekonomiska faktorer påverkar adhd bland barn. Delrapport är begärd till 30 oktober.
Efter två månader tycks inget ha hänt. Myndigheten kan ha svårt att hitta oberoende experter som inte finansierats av läkemedelsindustrin. Detta kan bli avgörande för utredningens resultat.
Det finns två alternativa sätt att se på adhd; ett neuropsykiatriskt där medicinering är självklar och ett annat som utgår från stress-sårbarhet och där icke-farmakologisk behandling ska ges i första hand, i enlighet med Europarådet och FN:s barnrättskommittté.
Den farmakologiskt inriktade barn- och ungdomspsykiatrin har drivit fram en skenande medicinering med narkotikaklassade substanser som påverkar den växande hjärnan.
Nyligen larmades om att den psykiska ohälsan ökar dramatiskt hos unga. Det tycks dock som om den egentligen inte har förändrats. Det är medicineringen som ökar. En omfattande undersökning av över arton tusen svenska tvillingar gör det inte längre möjligt att utesluta det andra alternativet som förklaring till adhd (Capusan med flera). Forskarna påstår sig för första gången ha visat att barndomstrauma kan orsaka adhd-beteende, oberoende av familj och genetik.
De konstaterar att varannan med adhd-beteende har utsatts för traumatiska erfarenheter och undersökningen sammanfattas: ”Kliniskt verksamma praktiker som behandlar vuxna med adhd bör vara medvetna om kopplingen till tidiga trauman”.
Oavsett genetiskt arv, socialt arv eller traumatisering rör det sig om stort mänskligt lidande. I jämförelse med odiagnosticerade har dubbelt så många med adhd-diagnos misshandlats fysiskt, bevittnat familjevåld eller utsatts för sexuella övergrepp, det senare åtta gånger fler kvinnor än män.
I gruppen med diagnos har 40 procent har utsatts för psykiska/emotionella övergrepp.
Slutsats: Särskilt barn med svårigheter att koncentrera sig behöver en lugn, ostörd skolmiljö och ett skarpt regelsystem kring skolgård, bibliotek, tid för skolmåltider, hälsovård, lärarkompetens och mobbning. Om oron kommer från svåra upplevelser har barnen rätt till psykosocial traumainriktad behandling.