Morgonens ”finns-du-på-riktigt” i dag tisdag. Mannen som med sin mörkblå Tesla X kör mot enkelriktat i Visby innerstad. Jag, till fots, får honom att stanna och frågar varför.
Får motfrågan ”jag förstår inte varför det ska vara enkelriktat här?”, förmodligen var motfrågan retorisk.
Frågar då istället om han alltid gör egna bedömningar i förhållande till skyltningen.
Han tittar på mig och säger igen ”jag förstår inte varför det ska vara enkelriktat här!”. Nä, uppenbarligen inte.
Han är i och för sig i gott sällskap av massor av cyklister och regionanställda både i bilar och arbetsfordon. För tydligen är det inte så noga med skyltning, eller snarare efterlevnad av skyltningen.
Förmodligen har det varit dubbelriktad trafik här före 1900 och före 1967 – vid senaste trafikomläggningen, den till högertrafik.
Det är bara 52 år sedan. Det är svårt att lära gamla hundar käka nitar! Gamla vanor sitter ju i ryggmärgen även om fordonsparken förnyas. Vem är jag att ifrågasätta någons frihet att göra som de vill?
Fast, blir det inte lite komplicerat ändå när me-myself-and-I blir det som råder. Där jag ska vara den som väljer själv vilka regler som gäller för mig.
Passar det inte så struntar jag i dem. För jag förstår inte varför den regeln finns.
Vi ser det dagligdags i innerstaden, där enkelriktade gator trafikeras på alla möjliga ledder.
Detta sker med fördel i hög fart för även om jag är mig själv närmast så gnager det att man kanske inte får och då är det bäst att det går undan.
Det kan tillämpas i kön till färjan till Fårö. Jag förstår inte varför jag ska stå i kö? Eller varför inte i affären, golfbanan, stranden och så vidare.
Jag förstår inte varför jag inte får spela musik på hög volym hela natten? Jag förstår inte varför jag ska betala skatt/avgifter/busskort/flygbiljett… Jag förstår inte varför… Sammanhangen och möjligheterna är oändliga.
Men ett samhälle består ju inte av en person eller av enskilda individer som kan agera helt som de vill, efter egna regler och eget skön.
De rättesnören och vägvisningar, lagar och regler som ställs upp för att samhället ska fungera ska liksom göra det smidigare. Lägg till det en tunn polityr av folkvett så kan det bli riktigt trevligt.
Ni vet, någon som håller upp dörren för den som kommer efter, eller reser sig för en äldre på bussen. Det är de små gesterna och de mångas hänsyn som skapar en trevlig miljö, ett samhälle att leva i. Men, jag förstår inte varför jag bryr mig…
Jag ska leva staden jag bor i. Från medeltid till 1900-tal. Nu skaffar jag kräk och höns och håller på gården.
Vallar lammen i Almedalen och tömmer pottan på gatan. För jag förstår inte varför det finns regler mot sådant.
Se upp där nere!