Ovant exempel, kanske.
Kristin Nilsson, rektor på Athene skolan skriver i GA 8/11 att hon är förvånad över att jag pekar ut Athene skolan som segregerad. Jag kan förstå det, vi är ovana vid att prata om segregation när det handlar om det som kan kallas ”positiv segregation”. När någon säger segregerade förorter tänker de flesta på Biskopsgården eller Tensta, inte på Djursholm. Men, för att citera Skolverket ”För att skolan ska vara en sammanhållande kraft i ett demokratiskt samhälle är det viktigt att elever med olika bakgrund möts och får möjlighet att skapa gemensamma erfarenheter och förståelse för varandra”. I det perspektivet är det problematiskt med alla typer av skolsegregation. Även den att elever med välutbildade föräldrar samlas i vissa skolor.
Att detta ofta är ett resultat av skolval syns tydligt i den rapport från Arena som nyligen publicerades. De har undersökt skolsegregationen på högstadiet i de 30 svenska kommuner som har mellan 50-100 000 invånare. I 16 av dem, däribland Gotland, har man funnit vad man kallar ”tydlig skolvalssegregation”. En enda gotländsk skola, Atheneskolan pekas ut som vad de kallar ”positivt segregerad”, några högstadier utanför Visby som ”negativt segregerade”. Jag tror att både skolval och placeringar av asylsökande har påverkat denna segregation. För att stärka samhället och förbättra elevernas skolresultat behöver vi arbeta med att minska skolsegregationen på Gotland. Det är positivt att också Atheneskolan vill delta i det arbetet och jag hoppas att man tillsammans med den tillträdande nämnden kan hitta bra former för det.