Att trampa på de svaga
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ovanpå detta kommer attityden mot de drabbade. Självklart skall man som hemkommen från tre veckor egenbetald rehab ändå betala för hemtjänst under de tre veckorna. Argumentet är såvitt jag förstår "ni betalar inte vad det kostar ändå"?!
Hur kan denna situation accepteras? Självklart finns det bara ett svar; men jäklas med en så svag och beroende grupp människor så man behöver inte bry sig.
Inte heller är det någon politiker som ställer sig upp och slår näven i bordet för det skulle kosta pengar tror man.
Dock anser jag att rätt rehabilitering ger besparing i vården senare. Ett värdigt bemötande i frågor angående rehab och kostnader skulle bara vara mänskligt och ge förtroende. Vi säger att vi vill ha ökad befolkning men det gäller alltså arbetsföra yngre människor. Vet ni, jag tror inte vi får det om man inte vågar åldras på ön.
Man skall inte straffas för att man kräver bättre vård än den sämsta, utan belönas som ett föredöme. Skall man behöva betala dubbelt för att man påvisar att rehabilitering finns och är viktig?
Skall passa på och ge en känga åt konkursförvaltaren till företaget som tidigare gjorde maten som levererades till mina föräldrar. Det saknades uppgifter i administrationen efter konkursen angående betalningar på mat. Alltså skickades räkningar ut lite på måfå gällande bakåt i tiden för att man skulle se om någon inte betalt?! Hur många åldringar fick dessa dubbelt och betalade pliktskyldigt?
Samma rehabilitering som övriga landet eller stöd/ekonomisk hjälp att skaffa den är ett krav! Att åtminstone slippa betala för hemtjänst som man inte haft då man varit iväg på rehabilitering är ett krav! Att slippa nedvärderande behandling som luftfakturor från advokater och oförstående inför önskan om rehabilitering är ett krav! Hur tycker ni politiker att vi skall ha det när vi drabbas av stroke? Är ni nöjda och ser med tillförsikt på vården som ni kanske själva drabbas av när som helst?