Denna höst är det 100 år sedan den ryska revolutionen befriade ryska folket från den förtryckande tsarismen. Ett stort steg för samhällets utveckling och förbättring av folkets liv och den ledde till att första världskriget avslutades. Detta firas naturligtvis i Ryssland.
Revolutionen inleddes med stormningen av Vinterpalatset i St Petersburg där regeringen höll till och signalen var ett löst skott som avlossades från pansarkryssaren Aurora. Revolutionen var ett faktum.
Aurora är morgonrodnadens gudinna. En ny dag gryr. En lovande framtid kan öppnas och förhoppningarna är stora.
Denna höst hålls även en stor krigsövning i Sverige. En signal till Ryssland enligt vår krigsminister. Svensk sägs övningen vara. Men den är förklädd som ”svensk”. Flera Nato-länder deltar.
Nu ska värdlandsavtalet testas enligt överbefälhavaren. Det är ett avtal som ger Nato rätt att utnyttja Sverige för anfall mot annat land, rätt att upprätta baser här, rätt att använda sin vapenarsenal – alltså även kärnvapen.
När USA:s soldater (1 400) anländer till Göteborg kan svenska myndigheter inte veta – får inte veta – om de även medför kärnvapen. De kommer också till Gotland.
Övningen avser träna försvar mot anfall från annat land. Vilket? Finland? Ryssland?
Några andra icke-Natoland finns inte vid Östersjön och Finland deltar. Signalen till Ryssland är tydlig. Det är inte bara en signal, det är en provokation.
Vilken morgonrodnad väntar vem med vilka ”förhoppningar”? Eller är det startskott till något stort?
Pansarkryssaren Aurora ligger ännu i floden Neva i St Petersburg som museum och är flitigt besökt som symbol för en stor förändring av livet för ryska folket. Hur ska krigsövningen Aurora uppfattas i Ryssland? Hur skulle svenska folket reagera? Är krig och krigsövningar vägen till en fredlig värld?
Varför provocera? Vi delar ju samma värld.
Övningen Aurora omfattar cirka 19 000 svenska soldater och 2 000 utländska. Göteborg, Stockholm och Gotland involveras aktivt. Den kostar cirka 583 miljoner kronor.
Pansarkryssaren Aurora byggdes 1903 och besökte Visby 1909.