Nu är det dags igen, arbetet med upphandlingen av färjetrafiken drar igång och Gotlands framtida konkurrenskraft ligger i vågskålen.
Det handlar inte primärt om Gotland som resmål för ett par korta semesterveckor, utan om Gotland som en plats att leva och bo, att arbeta och utvecklas - året om.
Det handlar om företagens konkurrenskraft och gotlänningarnas möjligheter att vara en del av Sverige.
Vi måste se till att de gotländska ståndpunkterna tydligt och klart förs fram i diskussionen om framtidens färjetrafik.
För oss gotlänningar handlar det nu om att ställa krav i upphandlingen, krav som ska säkra våra framtida kommunikationer, och Gotlands framtida utveckling.
Det är bland annat näringslivets behov av godstransporter, befolkningsutvecklingen och turisters resvanor om måste finnas med när vi ser på vilken trafik vi vill ha framöver.
Det går inte att blunda för att de snabbare färjorna rent mentalt flyttat Gotland närmare fastlandet.
Helt plötsligt har det blivit rimligt att åka till fastlandet över dagen, det är möjligt att pendla, möjligt att snabbt transportera varor till och från ön. Gotland har under tiden med snabbare färjor fått nya förutsättningar, förutsättningar som ger oss nya möjligheter - året om! Färjorna står för 85 procent av alla persontransporter och 100 procent av godstransporterna till och från ön.
Med långsammare färjor kan kapaciteten minska om man inte kan köra lika många turer per dygn. En tappad tur är 1 500 personer, enkel väg...
För alla de verksamheter, företag och människor som nu ser de snabba färjorna som en förutsättning för utveckling på Gotland är snabba transporter till två fastlandshamnar ett krav.
Att vi dessutom får en tidtabell som inte är sämre än i dag, är ett absolut krav. Utan en aktiv insats från våra gotländska representanter i kontakterna med upphandlingsgruppen riskerar vi att våra förtöjningar till fastlandet kapas och Gotland driver till havs för att möta en oviss framtid på ett ensligt hav...