I glesbygdskommunerna betalar man den högsta skatten, men får dem sämsta servicen. Inom landsbygdspolitiken är det inget parti som tycks ha några invändningar mot denna grundläggande orättvisa. Man diskuterar i stället olika stödformer till glesbygden, men hoppar alltså över det mest närliggande problemet: Kommunalskatten!
Invånarna i glesbygden – företagarna, löntagarna, pensionärerna, alla glesbygdsbor – får betala mer kommunalskatt samtidigt som de får sämre service och närmast obefintlig valfrihet inom kommunernas kärnverksamhet: skola, vård och omsorg. Än tydligare är orättvisan beträffande till exempel kultur och allmänna kommunikationer (ända ner på nivån snöskottning, gatlysen) och naturligtvis saknas det mesta av den kommersiella servicen. Allra tydligast är märks orättvisorna förstås på ren landsbygd i glesbygdskommunerna.
Jag menar att det är dags att avskaffa kommunalskatten. Det är dags att avskaffa ett system där de högsta skatterna betalas av invånarna i de kommuner som har den sämsta servicen. Vi borde betala samma skatt oberoende av i vilken kommun vi bor. Skattemedlen borde fördelas mellan kommunerna med målsättningen att alla invånare ska få tillgång till likvärdig service.