Betygssystemet skapar utanförskap

Betygspress. Ny riktning för skolan, vill Inge Johansson se.

Betygspress. Ny riktning för skolan, vill Inge Johansson se.

Foto: JESSICA GOW / TT

Gotland2016-08-03 15:55
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Psykosociala faktorer och/eller begåvningsmässiga tillkortakommanden hindrar ibland elever att nå målen. Om regler, krav och sanktioner blir huvudsaken tvingas eleverna skapa strategier, eftersom de känner att de inte duger eller att deras förutsättningar inte tas på allvar. Det är inte förvånande att det då uppstår ordningsproblem. Det var inte heller oväntat - vid försöksverksamhet med betyg i årskurs 6 - att det visade sig att duktiga elever klarade sig som tidigare.

Betygen tillförde således ingenting i dessa elevers utveckling, medan eleverna med sämre förutsättningar klarade sin framtid bättre, om de gått i klasser som inte fått betyg.

Frågan är om vi presterar bättre om vi mäts och jämförs. Det finns få forskningsbelägg som visar att det är så, men desto fler som visar motsatsen. Människan tycks ha en inbyggd vilja att utvecklas om uppväxt och skolmiljöer är gynnsamma, och om hon får tillräcklig självtillit för att forma sin väg i den processen.

Betygssystemet 1 - 5 fick kritik för att det var relativt, och för att den tänkta betygsfördelningen felaktigt ofta hänfördes till den enskilda skolan, fast den avsåg att vara en norm för hela riket. De två efterföljande betygssystemen blev målrelaterade. Betygssystemet IG - G - VG - MVG fick kritik för att det innehöll för få betygssteg. Nuvarande betygssystem A - F får med rätta kritik av olika slag och från olika håll. Den allvarligaste invändningen är kanske den, som den tidigare nämnda försöksverksamheten i årskurs 6 visar. Det finns politiska krafter som i sin pedagogiska vilsenhet vill låta de problemen belasta barn redan från årskurs 4.

Ett betygssystem med många steg stimulerar till mer mätning och jämförelse för att säkerställa de olika betygsgränserna. Kunskapssynen blir snävare. Kunskapsfältet begränsas. Bildnings- och kunskapsnivå blir lägre.

Det målrelaterade betygssystemet har inte blivit särskilt målrelaterat. I kampen om eleverna styrs den konkurrensutsatta skolan av ekonomiska motiv, som skapar betygsinflation och ett segregerat samhälle.

Skolan förlorar värdegrund och ger inte längre barnen lika förutsättningar. Den skapar utanförskap och oordning istället för likvärdighet och ambitioner.

Läs mer om