Svar till Bror Lindahl.
Drivkraften i politiken måste vara vad man vill åstadkomma – inte vad man vill stoppa eller förhindra. Att som främsta drivkraft ha att utesluta ett parti. För C&L kommer ju de facto att få acceptera att V får inflytande även om de säger motsatsen. Detta trots den där klausulen som V&S nog inte kommer ta så tungt på. Ur askan i elden.
Man kan också tala om proaktivt respektive reaktivt beteende. Genom att drivas av visioner och agera proaktivt för att förändra och förbättra kommer man långt, mycket långt. Att driva förändring och få nya ordningar på plats ger genomförandekraft. Detta i större utsträckning än om man reaktivt försöker hindra, bromsa och utesluta från inflytande. Då går mycket energi åt till att bevaka, hävda revir.
Jämför defensiva och offensiva lag i fotboll. Det där laget som ”försöker hålla tätt bakåt” åker ju på det där jobbiga bakåtmålet till slut. Taktiserande ger också en svårighet i att för väljarna förklara vad som hände. Att säga en sak och presentera en helt annan lösning skapar misstroende och irritation bland väljarna.
Det känns tungt med en regeringslösning där tre av fem partier deklarerar att den två kvarvarande partierna bildar regering ”på nåder”. En upplåst situation från början. Ett kattrakande, för inget är gratis. Så, vad kommer detta kosta för C&L?
Nu går Moderaterna i opposition i riksdagen och vi har har (i teorin) cirka 1330 dagar till nästa val. Om denna regeringskonstellation och deras stödpartier (som kallar sig ”opposition”) kan hålla sams.
Den som lever får se.