”Vi ska klara bostäder åt alla” löd överskriften på en insändare i dag skriven av regionsråd. Det låter bra tänkte jag, men förstod snart att ”alla” inte är lika med ”alla” som inte har bostad. Utan ”alla” är numera nyanlända.
Regionen beskriver också med stolthet att dom lyckades finna bostäder till alla 192 personer som har fått uppehållstillstånd. Det är mer än jag lyckades med, så man undrar på vems bekostnad man klarade den bravuren.
Jag har själv stått åtta år i bostadskön men har trots det inte lyckats hitta en bostad. Jag började mitt sökande i april 2016 och utbudet har varit väldigt sparsamt, två till tre stycken 2:or per vecka. Uppäckte att det krävdes cirka 10 år för att få en 2:a i kvarteret Stäven som inte är det mest eftertraktade området. Cirka 15 år för att ska lyckas få en lägenhet i Vitkålen.
Gotland behöver ökad befolkning står det, men man undrar ju var dom ska bo när det behövs 10 år för de som redan bor här att eventuellt få bostad. Var ligger rättvisan i att man för att man är nyanländ ska kliva förbi alla andra i kön? Gotlandshem har ett kösystem som tydligen inte gäller alla och jag undrar nu hur många som ska gå före mig i kön i år. Får väl trots mina 26 år fortsätta bo hemma!