En företrädare för Regionen fick häromdagen ta emot ett pris för landsbygdens digitalisering. Det var väl kul. Jag missunnar ingen ett pris.
Men landsbygdens digitalisering och bredbandsutbyggnad har i mycket varit landsbygdens eget arbete, eget ansvar, eget initiativ!
Priset för att den gotländska landsbygden nu, via bredband, kan kommunicera med omvärlden, det priset borde gå till alla entusiasterna som gått från dörr till dörr för att motivera och samla till stormöten. Det borde gå till alla som kokade kaffe, diskade och städade i bygdegårdarna när diskussionens vågor lagt sig.
Priset borde gå till alla som grävt, upplåtit mark, suttit i styrelser som kämpat med myndigheterna och bredbandsbolagen.
Det borde gå till de datakunniga på landsbygden som fått ställa upp som gratiskonsulter till oss andra när ip-telefon, TV och datorer inte funkat fullt ut.
Priset borde gå till de organisationer som vågade tro och vågade hålla bank när de stora bankerna inte tog sitt ansvar.
Det borde gå till oss alla på landsbygden som själva fått betala för vår infrastruktur.
Sist, men inte minst, borde det verkligen gå till projektledarna som aldrig gav upp.
För att Hela Sverige skall leva behövs alla dessa människor.
Grattis till priset!