Vindkraftsproduktionen på Gotland ökade med 108 procent mellan 2010 och 2015, medan solelen ökade med 302 procent bara under 2015. Det ger stor klimatnytta eftersom Sveriges elexport minskar utsläppen från kolkraftverk på kontinenten och i Baltikum. Regeringen måste säga nej till Energimyndighetens förslag att senarelägga utbyggnaden av förnybar el.
Fem riksdagspartier slöt i juni en historisk energiöverenskommelse med målet att ha ett helt förnybart elsystem 2040. Som ett steg på vägen beslutades att 18 terawattimmar ny förnybar el ska byggas ut mellan 2021 och 2030 inom ramen för det så kallade elcertifikatsystemet.
Nu föreslår Energimyndigheten att denna utbyggnad ska styras mot slutet av 2020-talet. Det skulle få allvarliga konsekvenser för omställningen till förnybart och för Sveriges möjligheter att – via export av el – hjälpa andra medlemsländer dra ned på sina utsläpp.
Energimyndighetens förslag skulle i praktiken innebära att vi bromsar utvecklingen av förnybar el i Sverige. Det vore allvarligt av flera olika skäl.
För det första går det stick i stäv med EU:s krav. Att senarelägga utbyggnaden strider mot EU-kommissionens förslag till styrning av EU:s energiunion. Medlemsländernas energi- och klimatplaner för perioden 2021–2030 ska nämligen visa på en linjär ökning av andelen förnybar energi.
För det andra bortses från energiöverenskommelsens mål om ett förnybart elsystem. Utvecklingen av energisystemet borde utgå från det breda politiska målet att elsystemet ska vara förnybart år 2040. Då kan vi inte senarelägga satsningen på det förnybara.
För det tredje rimmar det illa med Parisavtalet. Förbränning av kol står för 42 procent av de globala utsläppen av växthusgaser och kolet är det fossila bränsle som är lättast att ersätta med förnybar elproduktion. Sverige har goda förutsättningar att exportera el och därmed minska utsläppen.
”Sverige har fantastiska förutsättningar för förnybar elproduktion och det är rimligt att Sverige är nettoexportör av elektricitet även på sikt”, slog partierna fast i energiöverenskommelsen från i somras. Detta hotas om förslaget att senarelägga utbyggnaden genomförs.
Rekordtemperaturerna i Arktis i november kan vara ett tecken på planetens destabilisering och är en av många signaler om att det blir allt mer bråttom att minska de globala utsläppen av växthusgaser.
Genom att fortsätta att bygga ut den förnybara elproduktionen – också på Gotland – kan vi ha fortsatt låga elpriser för svenska företag och konsumenter samtidigt som behovet av kolkraft minskar i våra grannländer. Regeringen får inte senarelägga utbyggnaden!