Att ta ut kontanter eller att betala sina räkningar kontant på banken har länge betraktats som en självklarhet. Så är det inte längre. Kontanter har petats från tronen till förmån för betalkort och digitala lösningar. Mer än vart fjärde bankkontor – undantaget Handelsbanken – är i dag kontantlöst och denna utveckling fortsätter. Trots att Svenskt Kvalitetsindex mätningar visar att kunderna är missnöjda och trots att andra undersökningar visar att åtta av tio hellre vill se en ökad kontanthantering.
Bankernas huvuduppgift är att underlätta ekonomiska transaktioner av olika slag. Men deras ensidiga jakt på kontanthandel rimmar illa med denna uppgift. Antalet bankomater har minskat kraftigt. Sverige hamnar i EU:s bottenliga när det gäller bankomattäthet. För några år sedan kunde DN berätta att över 300 000 personer i Sverige måste åka minst 15 kilometer för att ta ut kontanter och närmare 40 000 personer mer än 30 kilometer. Denna utveckling, som inte blivit bättre över tid, ställer till stora problem för många äldre, rörelsehindrade och för det lokala föreningslivet. Så här borde det inte vara vilket också riksbankschefen Stefan Ingves påpekat. Han föreslår att bankerna ska ges skyldighet att hålla kunderna med kontanter i den utsträckning som motsvarar deras behov.
Storbankernas motiv för sitt agerande är vanligtvis tre. Kontanter är miljöförstörare, dyra att hantera och drar till sig kriminalitet. Först miljön. Bankernas transporter av nuvarande sedlar och mynt sägs resultera i stora utsläpp av koldioxid. Varför då inte välja elbilar för transporterna, kan man fråga sig. Dessutom är de nya mynten både mindre och lättare vilket borde underlätta både transport och lagring. Men visst, det är dyrt att hantera fysiska pengar. Cirka 7 mdr kronor per år lär det kosta samhället enligt Riksbankens beräkningar. Men å andra sidan kostar det skjortan för konsumenterna att använda kort samtidigt som bankerna håvar in stora pengar på avgifterna. Ju fler som använder kort desto mer tjänar bankerna. Kontanter ger inget klirr i kassan för bankerna. Även motivet om kriminalitet kan ifrågasättas. Dagens slutna och avancerade säkerhetssystem minimerar riskerna för rån medan kostnaderna för hackerattacker och kortbedrägerier anses kosta branschen miljardbelopp varje år. Men det talar man tyst om.
Antalet sedlar och mynt minskar förvisso, men det betyder inte att vi hamnat i det kontantlösa samhället. Även om bankerna gör allt för att få oss dit. De som av olika skäl föredrar kontanthandel får därför inte lämnas i sticket. Alla medborgare ska behandlas lika vare sig man har betalkort eller kontanter.