Det har skrivits förut, vilken förmån det är att som kvinna kallas till regelbunden cellprovtagning mellan 23 och 65 års ålder. Nu är det dessutom gratis. Det enda man själv behöver göra är att ta sig till mödravården, med sin kallelse i handen eller mellan 13-14 onsdagar och torsdagar. Det är allt. Det är värt den stunden, det är värt livet.
Varje år drabbas cirka 2 800 kvinnor i Sverige av livmoderhals-, livmoder-, äggstocks- eller annan gynekologisk cancer.
Behandlingsmetoderna och överlevnaden har ökat tack vare tidig upptäckt genom bland annat regelbunden cellprovtagning. Det är bra.
Vad som kan tyckas mindre bra är att alla inte nyttjar möjligheten att bli undersökt och få en eventuell cellförändring upptäckt i tid. För det är den tidiga upptäckten som räddar liv.
På Gotland är ”täckningsgraden”, det vill säga andelen kvinnor som tagit cellprov, inom de rekommenderade intervallen 80,6 procent. Det är lägre än riket som har 82,4 procent. Kronoberg är sämst med 69,9, Stockholm skrapar botten med 75 procent.
Vad är det som gör att Gotland inte kan ha samma täckningsgrad som Dalarna med 92,2? Vad är det som gör att gotländskorna inte traskar i väg när de kallas?
Detta handlar om kvinnohälsa. Så, medsystrar och medsystrars makar, makor, bröder, fäder, kompisar. Se till att ni kommer iväg och påminn dem som inte gör det. Bättre att tidigt upptäcka förändringar istället för att upptäcka att allt förändrats till att vara för sent...