I veckan presenterades OECD sin PISA-rapport (Förkortning av Programme for International Student Assessment). Studien har initierats av OECD - organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. PISA har tidigare genomförts 2000, 2003 och 2006.
I årets PISA-studie sätts fokus särskilt på elevers läsförmåga. Jämförelsen baseras på 2009 års resultat i 74 länder och är den första där läsresultaten följs upp.
Sverige är ett av fyra länder som tappar mark och enligt studien har svenska elevers läskunskaper signifikant försämrats i jämförelse med resultaten för år 2000. Bland annat ökar skillnaden mellan flickor och pojkar.
Även resultaten i matematik och naturvetenskap pekar nedåt och Sverige har nu passerats av både Island och Danmark.
De länder som har goda resultat har aktivt satsat på att hjälpa elever med låga resultat och reducerat inverkan från socioekonomiska faktorer. Satsningar görs på kompetensutveckling och lön för lärarna och på skickliga skolledare.
Nyligen kom en ny rapport från McKinsey, som tar fasta på vad som utmärker de skolsystem i världen som förbättrar sina resultat. Att göra läraryrket attraktivt, att ge lärare och skolledare större inflytande över sin verksamhet, att skapa karriärvägar för lärare, att ge lärare utrymme att lära av varandra och att ha skolledare som är närvarande i verksamheten är viktiga faktorer som utifrån rapporten skulle leda till positiv utveckling för Sveriges skolor. Här måste de fristående skolorna och kommunerna ta sitt ansvar.
Kommunernas politiker måste inse att det lönar sig att prioritera skolan i de kommunala budgetarna. De måste också ta sitt ansvar och leva upp till tecknade avtal där både lön och skolutveckling är i fokus.
Med rätt resurser, rätt organisation av arbetet och med implementerade avtal kan vi nå en likvärdig skola där alla elever får samma chans till god utbildning. Kommunens uppdrag till skolledarna får inte sammanfattas i: "Håll budget". Så får det inte vara!
Lärarna måste få en chans att vara de lärare de kan och vill vara. När de ser en elev med stora behov möts de idag ofta av beskedet att det inte finns resurser till stöd. Det är dags att lyssna till lärarna som vet vad som krävs och sluta föra debatten över deras huvuden.
Och ska vi kunna rekrytera de bästa till läraryrket kan inte svenska lärare fortsätta att tappa i lönekuvertet jämfört med kollegor i andra länder.
Högpresterande studenter har ingen anledning att välja lärarbanan om risken för låga löner efter avslutad utbildning är stor.
Lärarförbundet organiserar 75 procent av Sveriges lärare i alla skolformer, från högskola till förskola. Vi ställer tydliga, sakliga och väl underbyggda krav för en bättre och mer likvärdig skola, för alla elever, i alla skolformer och i alla delar av landet, oavsett vilken bakgrund eleven har. Vi vill skapa en skola som väcker vetgirighet, nyfikenhet och det självförtroende som bara kunskap ger. Den bästa skolan för varje elev.
Så låt oss diskutera de faktorer som kan ge oss en mer likvärdig skola. Låt oss diskutera skolutveckling!