Nu är den nya servicestrategin för Region Gotland klubbad. Det är bra att man kommit till beslut.
Detta, tillsammans med en kollektivtrafik som anpassas efter de behov som finns och efter krav på minskad miljöbelastning, skapar viktiga förutsättningar för att hela Gotland ska kunna leva.
Nu är det dags att tänka på nästa steg!
De enskilda vägarna på Gotland, är en av de viktigaste förutsättningarna för att människor ska kunna bo var de vill på ön. De är också viktiga för att samhällsservice som post, sophämtning och utryckningsfordon ska kunna ta sig fram säkert. Besöksnäringen, som är så viktig för hela ön, behöver tillgänglighet till stränder, gårdsbutiker och sevärdheter. Detta medför naturligtvis också slitage på vägarna. De enskilda vägarna är själva livsnerven för en levande landsbygd och därmed också ett samhällsansvar.
Att säkert kunna ta sig till och från jobb, skola, fritidsaktiviteter, hälso- och sjukvård, är nödvändigt för att människors vardag ska fungera. Så är det inte alltid i dag. Underhållet lämnar en del övrigt att önska, med djupa gropar, sen och undermålig dammbindning.
På de enskilda vägar som har statsbidrag, utförs visst underhåll och snöröjning, på de övriga görs ofta ingenting. Där är det helt upp till boende och markägare, som använder vägen, att svara för att den är farbar året om.
På Gotland har vi det faktiskt fortfarande bättre än i många andra kommuner och regioner, där kommuner slutat ta ansvar för underhåll av enskilda vägar. Brukarna av vägen måste då bilda vägförening, för att kunna ta över bidraget och själva svara för snöröjning och underhåll.
Att tvingas bilda vägförening, för att ta gemensamt ansvar för en väg, kan skapa problem i ett grannlag. Hur förena de olika behoven? En använder vägen till att med traktor och maskiner nå sina åkrar och har inget intresse i att vägen dammbinds, snöröjs eller ens är farbar med personbil. En annan bor vid vägen och kör med personbil eller cyklar på vägen. Här är det bäddat för motsättningar!
Här har Region Gotland en chans att visa hur framsynta politiker tänker. Att inte snegla på dem som lägger ribban lägst, utan på allvar våga skapa möjligheter för människor att kunna bo och leva där de vill. Då kanske någon vågar bygga om sin lada till lägenheter, några äldre, som bor kvar i för stora hus, för att de inte funnits några mindre bostäder, kan få bo kvar i hemtrakten och en barnfamilj får bo där de drömmer om.
Vi måste hjälpas åt att att slå vakt om de enskilda vägarna!