Det är inte lätt att vara djurätare i dag. Det börjar bli svårt att vifta bort alla fakta som ifrågasätter den gamla tron på vad man ska äta. När tvivlet drabbar är det viktigt att inte vika från den sanna läran.
Man måste upprätthålla visionen av en human slakt, där djuren varsamt vaggas till sömns inför den sista vilan efter ett liv i harmoni. Dagliga avslöjanden om vanvård och djurplågeri i slakterier bör raskt avfärdas som olyckliga undantag.
En annan viktig symbol att försvara är den vackra bilden av en tacksamt betande ko på en solbelyst äng, som glatt ger sin mjölk för att undvika explosion. Tänk på de stackars grisarna, som ju också är däggdjur! Varför inte ta hand om dem på samma sätt och befria suggan från kontakt med sina kultingar? Varför får inte grisar uppleva mjölkmaskinens välsignelse?
Ett styrkeprov i trosvisshet är att kombinera illusionen om att fiskar saknar känslor med föreställningen om att växter och frukter lider när vi äter dem. Det gäller att utnyttja alla vinklingar.
De som är välsignade med talets gåva bör utan minsta tvekan ge sig in i diskussioner om protein, calcium, B12, omega 3, öppna landskap, gödsel och levande landsbygd, som i tron kräver djuroffer.