Du gjorde mig glad
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Du tänker tydligen likadant som vi "om bara den politiska viljan finns", så går det att förverkliga, för tydligen finns alla förutsättningar. Var stolt Bror Lindahl för att du öppet går ut i pressen med dina tankar och åsikter, det värmer. Hoppas bara nu att flera av er i de beslutande organen förstår vikten av att våga ta steget. Lyssna till Bror Lindahl, jag har svårt att tänka att han skulle vara ensam i denna åsikt, av er 71 politiker. Våga visa era tankar öppet för jag vet, att innerst inne är vi mer eller mindre lika, vi vill göra det som känns rätt, men sen vill inte den stora massan det och vad gör man då.
Om man orkar och vågar gå mot strömmen, ta första steget kan man bli förvånad över uppslutningen. Även du Hans Klintbom och Gotlandshems styrelse, skulle börja fundera på vad Bror Lindahl var inne på att bygga ett trygghetsboende här i centrala Roma en utmaning kanske. Tänk att få till stånd ett "äldrecenter" i Roma, där ni i framtiden stolt kan säga att det var vi som gjorde det till synes omöjliga, trots dålig ekonomi lyckades vi genomföra det. Håller tummarna för att din insändare blir ett "följa Bror Lindahl" liksom vi fann leken "följa John" väldigt spännande. Stundvis kan jag känna lite vemod, när jag får uppleva hur stora förhoppningar det sätts till oss, hur många "stå på er", "ge er inte", vi får höra var vi än kommer bland yngre och äldre.
Jag står inte ut med tanken på att denna glädje och gemenskap på Klostergården bara ska försvinna, gå upp i rök. Så snälla, låt det mjuka, goa som finns i oss alla segra över dessa krassa pengar.
Stor kram till dig Bror Lindahl och stå på dig.