Gotländska politiker beslutade under 1990-talet att Gotland skulle vara en ekokommun. I detta låg ett beslut att kommunen skulle agera så att en miljömässigt hållbar utveckling säkrades.
Sverige har ett 80-tal ekokommuner samordnade i en ideell förening. Medlemskommunerna representeras av en tjänsteman och en politiker i ledande ställning. Denna organisation innebär att de strategiska hållbarhetsfrågorna lyfts upp i kommunernas högsta ledning.
I Gotlands miljöpolicy ingår att "minska miljöpåverkande utsläpp" bland annat genom att minska beroendet av fossila bränslen. Miljöpolicyn anger också att Region Gotland ska "utveckla goda exempel på ekologiskt hållbarhet inom alla förvaltningar."
Allt detta låter bra. Men vad genomförs i praktiken? Vad blir det i realiteten av denna utfästelse? Nyligen såg jag en kommunal insats som fick mig att undra.
I slutet av mars i år sökte jag en elev på Solbergaskolan. Men skolan var stängd. På en skylt stod det "Stängt för KUT-dag". Kut! Säljakt? - Efteråt fick jag veta att KUT betyder dag ägnad åt kompetensutveckling för lärarna. Eleverna hade fått ledigt.
Men helt tomt var det inte. På skolgården dammade det som tusan. Där fann jag fyra män hårt blåsande och sopande skräp och sand. Alla var försedda med skyddsutrustning inklusive hörselskydd. Detta var behövligt. Två av männen var till fots utrustade med bensindrivna blåsmaskiner. Med dessa drev de ihop sand och löv. En tredje man satt i en sopmaskin som såg ut att vara konstruerad för trottoarer; maskinen såg ut som en korvkiosk som pilade omkring på sina hjul. Den fjärde mannen körde en rejäl traktor med stor sopborste i fronten och en kärra för uppsamling av sand bakom sig.
De fyra männen anställda inom Ekokommun Gotland städade skolgården. Bensin och diesel drev maskinerna och förvandlade utsläppen till kraftiga fossila avgaser. Samtidigt satt många elever hemma vid sina datorer och spelar spel eller chattade. Kanske hade de roligt, kanske tråkigt. Mycket motion gav det inte.
Hur ska en scen och situation som denna ses och bedömas? Varför arbetade inte eleverna med att städa sin skolgård? Varför fick de inte kvastar och kärror för att ta bort vintersanden? Varför öste ekokommunen ut fossilavgaser i strid med sin miljöpolicy?
Rutiner? Gammal vana? Facket? - Är det så att så fort vi gjort något blir vi blinda för vad vi gjort? Varför tänkte inte förvaltningarna på att leva upp till sin miljöpolicy? Skolpersonalen! Renhållningspersonalen! - Antagligen skulle vi vinna flera fördelar med en mindre hycklade tillämpning av ekokommunens principer. Genom att engagera eleverna skulle vi kunna skapa ett ekotänkande bland de unga; ge eleverna ett tillfälle till medansvar för sin egen "bakgård". - Vet kommunens högsta ledning vad som pågår? Var det som pågick ett gott exempel på ekologisk hållbarhet?