Ekologisk möjlighet för svenskt jordbruk

Gotland2019-08-07 14:52
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Mats Linder skriver i sin ledare (GA 3/8–19) att jag talar i egen sak, när han refererar till min debattartikel om möjligheterna med ekologisk produktion. Det är klart att KRAV som organisation vill främja utvecklingen för ekologisk produktion, det är nog ingen som tycker att det är konstigt. Samtidigt vill vi bredda diskussionen när det gäller möjligheterna och nyttan med ekologisk produktion och ekologiska produkter i Sverige.

Utgångspunkten för detta resonemang är det faktum att den ekologiska odlingen i Sverige har ökat med 58 procent från 2009 till 2018. Men vad vill vi med de kommande tio åren? Vi ser att man i andra länder tar strategiska initiativ för ökad ekologisk produktion och export. Danmark vill exempelvis dubbla sin export av ekologiska livsmedel och har tagit fram en strategi för detta. I Frankrike finns ett starkt intresse för ekologisk produktion – varför inte ta nya, strategiska tag även i Sverige?

Så några sakfrågor, och låt oss börja med klimatet. Av de rapporter som Jordbruksverket och Livsmedelsverket har tagit fram på senare tid kring klimateffekten av konventionell respektive ekologisk produktion så är det ”gungor och karuseller”. Ibland är ekologisk produktion bättre och ibland konventionell. Utöver de krav som finns för EU-ekologisk produktion så innehåller KRAV-regelverket ytterligare 37 åtgärder som bidrar till ett bättre klimat. Exempelvis finns det krav på förnyelsebar el. Utöver det klimatarbete som görs så bidrar KRAV-certifierade gårdar på en rad avgörande sätt, bland annat:

• KRAV-certifierat jordbruk gynnar den biologiska mångfalden genom att inte använda naturfrämmande kemiska bekämpningspreparat i odlingarna.

• extra god djurvälfärd genom att låta dem få utlopp för sina naturliga beteende, som exempelvis möjlighet till utevistelse.

• KRAV-certifierade jordbruk kontrolleras varje år av fristående revisorer, som säkrar att produktionsmetoderna följer KRAV:s tuffa regelverk, för att konsumenter ska kunna lita på KRAV-märkta produkter.

Min debattartikel syftade alltså inte bara till att lyfta fram KRAV. Jag ville också peka på de möjligheter som ekologisk produktion kan ha för svensk livsmedelsproduktion genom att gynna miljö och klimat på en marknad där svenska och internationella konsumenter blir allt mer noggranna och medvetna om vad de äter. För framgång krävs dock insatser från olika aktörer bland annat politik, forskning, bransch med flera. Vi vill gärna inspirera till och delta i samtal om detta.

Brev till ledarsidan