2016 var ett bra år ur växtlighetssynpunkt. Trots oroande lågt grundvatten så regnade det lite då och då så växtligheten mådde bra och skördarna blev riktigt bra med några få undantag.
Mjölkpriset var extremt lågt vilket resulterade i några konkurser på stora och fina mjölkgårdar. Vi som klarade oss börjar se en ljusning under hösten och vi får hoppas att mjölkpriset höjs lite mer och blir stabilt på på den nivån.
Sedan har vi det stora problemet vilket är den förda politiken och Jordbruksverket. Sedan vi gick med i EU har vi levt med matsubventioner som betalats ut till bonden i efterskott för att maten ska vara billig till konsument. Men nu har det blivit riktigt löjligt jobbigt, för utbetalningarna för 2015 är inte klara ännu. Jordbruksverket skyller på dataproblem. En privatperson eller företagare som skött sig så dåligt hade låsts in och nyckeln kastats bort fortare än kvickt.
Men den här regeringen är helt passiv eller vill inte bry sig. Kanske är det inte så konstigt. Att en rödgrön regering stödjer sig på Kommunisterna är ju i praktiken helt handlingsförlamade. Matsubventionerna måste bort men det är en storpolitisk fråga som HELA EU måste vara överens om. Fram tills det händer måste vår Regering med Jordbruksverket klara sina åtaganden, som det nu är är det katastrof.
Ett exempel hur galet det blir med matsubventioner. (Hämtat från Riksrevisionen: Statens insatser för hållbart fiske 2008:23). I Sverige fick fisket 2006 284 miljoner kronor i stöd, det mesta genom skattebefriade bränslen, för att ta upp fisk med ett totalt förädlingsvärde på 340 miljoner kronor. De stora bottentrålarna (40-60 meter) slukar så mycket bränsle att de vore en ren förlustaffär utan skattebefrielsen. De stöds med 1,25 miljoner kronor per båt, samtidigt som värdet på all fisk de tar upp bara är en miljon kronor.
Detta är inte ett påhopp på fisket utan bara visar hur galet detta system är.
Subventioner till jordbruk är också kopplade till rovdrift på naturen. Internationella studier visar ett tydligt samband mellan subventionsgraden och användningen av bekämpningsmedel i jordbruket. Högre subvention – intensivare jordbruk.
Maten måste få kosta det den ska kosta. Då kommer näringen att anpassa sig efter efterfrågan. Andelen matkostnad av den disponibla inkomsten är i dag cirka 10 procent, har tidigare varit runt 30 procent, så visst är maten billig men till vilket pris? Min slutsats är att matsubventionerna inte ska handhas av ett inkompetent Jordbruksverk eller för den delen Fiskeriverk.