En möjlighet som inte får gå gotlänningarna förbi
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nu ska gotländska företrädare få vara med i en arbetsgrupp och samråda med representanter för näringsdepartementet och Rikstrafiken med flera. Kunna få föra fram de krav och synpunkter som vi gotlänningar har på vår "landsväg" till/från fastlandet.
Utgångspunkter för samrådet är att färjetrafiken är vår landsväg och att den ingår i det nationella trafiksystemet. Trafiken ska bedrivas mot minst två fastlandshamnar: Nynäshamn och Oskarshamn. Den standard som för närvarande finns ska behållas och utvecklas. Att vi som egen region kan få möjlighet att ta över ansvaret för trafikavtalet och att finna en hållbar finansieringslösning.
Det här är en möjlighet som vi inte får låta oss gå förbi utan den måste tillvaratas väl. Men ett övertagande av trafikansvaret får inte hellre leda till en övervältring av delkostnader på kommunen. Kommunen har ingen möjlighet att delfinansiera trafiken genom omprioriteringar från sina egna verksamheter utan trafiken måste finansieras fullt ut av staten. Här måste sådana garantier ges att staten står för kostnaden, även då för de kostnader som oväntat kan uppstå under avtalsperioden.
En annan sak som måste förändras är Gotlandstillägget för godstrafiken som har mer eller mindre tjänat ut och som inte hellre är rättvist emot fraktköparna. En del får del av stödet andra inte. För att få ett konkurrenskraftigt gotländskt näringsliv är det viktigt att hitta ett system som bättre kan ersätta det nuvarande. Målsättningen måste vara den att det inte skall kosta mer att frakta gods till/från Gotland än vad det kostar att frakta samma godsmängd, samma sträcka på fastlandet.
Men jag tror att det viktigaste för att Gotland ska få behålla och utveckla den färjetrafik vi har nu, så måste vi vara eniga. Den senaste tidens debatt har varit bra på det sättet att makthavarna har insett att de måste lyssna på gotlänningarna.
Men debatten har spretat åt alla håll. En del påtalar till exempel att färjetrafiken ska följa EU-direktiven om klimatmålen, som är tveksamma i sig, och ser inte att teknikutvecklingen går framåt. Andra däremot framför mer personliga åsikter såsom att de tycker att det är trivsamt med långsamtgående färjor, att det inte behövs mer än en destination på fastlandet och då helst någon hamn som passar just dem bäst. Ja, åsikterna har varit många. Men vi måste ändå inse att färjetrafiken är Gotlands livsnerv och att många och snabba färjeförbindelser är vad som behövs för att kunna bo här, utveckla vårt näringsliv och att få fler att flytta hit.
När vi nu kan få ett större inflytande över färjetrafiken så måste vi vara eniga och se de möjligheter som nu öppnas för Gotland.