En stor teaterupplevelse

Gotland2006-05-02 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I helgen fick jag en stor teaterupplevelse. Inte var det nödvändigt att resa till Stockholm eller någon annan stor stad heller, nej, det räckte med Säveskolans aula i Visby. MusikalKompaniets uppsättning av THE WIZ har redan fått fina recensioner i press och radio, så det är förstås inte särskilt djärvt att skriva ner ännu lite mer beröm. Men det känns ändå nödvändigt att få lätta lite på trycket.
Med ett oerhört engagemang, en obegripligt stor arbetsinsats från alla medverkande och ett stöttande nätverk av kommunala och privata sponsorer, har man lyckats med något som inte borde gå. Inte med den budgeten, inte med så många hel- eller halvamatörer på och bakom scenen (som visserligen i verkligheten visat sig vara förklädda proffs!). Det måste ha funnits en magisk kraft inblandad också. I musikalen finns ju både en trollkarl och fyra häxor, men det är inte deras magi som spelat in.
Det är egentligen ingen svårlöst gåta, det är bara att tala med vem som helst i ensemlen eller i den rutinerade orkestern från GotlandsMusiken. Alla svarar med en mun: Sofia! Det är namnet på föreställningens producent, regissör, översättare och bearbetare av manus, inblandad i scenografi och kostym, koreografi och säkert ännu mer som jag inte känner till - Sofia Ahlin Schwanbom.
Hur hon har burit sig åt vet jag inte, men genom sitt engagemang har hon givit ett 50-tal ungdomar den ovärderliga gåvan att vara med om hur det känns att förflytta berg. Vad kan inte en sådan upplevelse innebära för resten av dessa människors liv! Mitt tips är att de sällan ska höras säga att en idé är omöjlig att förverkliga.
De kan komma att bli personer som tror sig om att kunna skapa något, inte bara passivt klaga över allt som inte blir gjort här i samhället. Jag kan föreställa mig många fler saker som kan bli följden av det som Sofia nu inbjudit till - ja, det är inte första gången hon gjort det, förresten...
Jag tror att det ofta är svårt för kulturprojekt att bli tillräckligt högt värderade. Det finns oftast bara mindre summor att satsa på projekt som inte verkar ge någon ekonomisk utdelning.
Låt oss göra tankeexperimentet att en enda ung människa, genom sin medverkan i ett sådant här äventyr, inspireras till att söka sina "kickar" i denna form - i stället för som drogmissbrukare till exempel. Då kan vi börja se alla möjliga vinster. Förutom det personliga lidande som inbesparas kommer samhället att slippa betala betydande penningsummor.
Så, ni som har hand om stora kassaskrin, tveka inte att investera mer pengar i denna och liknande verksamheter i framtiden! Och för allt i världen - glöm inte bort Sofia Ahlin Schwanbom när det gäller att dela ut kulturpris!
Läs mer om