Fackens motståndare
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Inom LO finns det 15 förbund som alla inbördes har ett antal avtal att förhandla och det finns naturligtvis en hel del olikheter
Treårsavtal är ingen tradition utan en eftergift som många fackförbund fått göra för att få igenom något annat och naturligtvis är lönen en viktig del men ändå bara en del av det som förhandlas fram i de olika kollektivavtalen.
Förutom löner så stadgas det i kollektivavtalen bland annat om anställningsform, arbetstider, OB tillägg, övertid, semester och arbetsmiljö med mera
Sedan rätt lång tid tillbaks finns det i många kollektivavtal inskrivet regler för fortbildning, friskvård m.m. Sedan är det en annan sak att oseriösa arbetsgivare inte följer vad som stadgas i kollektivavtalen, påhejade av Eva Bofrides partikamrater.
Redan 1976 kom Medbestämmandelagen som säger att arbetsgivarna är skyldiga att informera och förhandla om förändringar som sker på arbetsplatsen.
Jag håller med Eva Bofride där hon skriver att det är ofattbart att vissa arbetsgivare arbetar hårt för att hålla sin personal kort men min erfarenhet är att det blivit bättre med åren och allt fler arbetsgivare inser vikten av att ha en bra personalpolitik.
Det är inte i första hand arbetsgivarna som är fackens motståndare utan alliansens politik.