Förslaget om kontanter bygger på ett feltänk

Gotland2019-03-15 17:22
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I en replik på min tidigare debattartikel om kontanthantering skriver juristen Morten Spencer att flera remissinstanser är positiva till Riksbankskommitténs förslag om ett lagkrav på banker att säkerställa tillgången till kontanter. Det är helt korrekt att flera remissinstanser är positiva. Men tyvärr gör det inte förslaget bättre.

Vi på Bankomat är kritiska till Riksbankskommitténs förslag om att sex stora banker enligt lag ska säkerställa att det runtom i landet går att ta ut kontanter och deponera dagskassor.

Skälet är att när efterfrågan på kontanter minskar så minskar också de kommersiella incitamenten för banker och andra privata aktörer att tillhandahålla kontanttjänster. Men kontantinfrastrukturen behövs ändå, inte minst för att den måste fungera i krissituationer och kunna användas av personer i digitalt utanförskap. En så samhällsviktig infrastruktur bör upprätthållas och finansieras av staten, inte av kommersiella aktörer.

Ett annat centralt problem med Riksbankskommitténs förslag är att det inte omfattar hela kontantkedjan utan bara uttag och deponering av dagskassor. Här invänder Morten Spencer att privata aktörer redan i dag sköter depåhantering på ett alldeles utmärkt sätt. Det stämmer, men vi gör det på en vikande marknad och kommer inte kunna fortsätta med verksamheten utan finansiering från någon annan. Denna någon annan bör vara staten.

Riksbankskommitténs förslag bygger på ett principiellt feltänk om statens respektive det privatas ansvar. Bankomats förhoppning är därför att kommittén tänker om och i sitt slutbetänkande ger den statliga myndigheten Riksbanken ett tydligt ansvar för att upprätthålla hela kontantkedjan.