Förstår inte våra politiker allvaret?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Tekniska kontoret har som vanligt anlitat konsulter och sedan visat tankegångarna om en trafiklösning för allmänheten. Hur ska man då tolka att nämnden ger bakläxa?
Det är nog så att politikerna inte vill ha en ändring till stånd. Någon annan slutsats är svårt att dra. Är det så att de har en egennytta av att inget sker?
Idag är genomfartstrafiken från Norderport i Visby till hamnen mycket stor. Det är av ren och skir bekvämlighet och lättja som smitvägen används.
Vi får aldrig veta hur sant detta är förrän genomfartstrafiken avgiftsbeläggs. En kamera betalar sig som investering då avgifter ju snabbt kan tas ut via våra register. Men det är inte bara detta som är den enda problematiken.
Bilarna släpper varje dag ut flera ton avgaser som lägger sig utmed gatorna och silar in genom fönstren. Det är hemskt för astmatiker och dem som har besvär med lungorna.
Medicinkostnaderna för kommunen blir säkert stora. Bilarna som passerar innerstadens portar - varje dag året om - är i genomsnitt lika många som kör över Öresundsbron varje dag!
Det är en ofantlig stor mängd fordon, mer än hälften av alla bilar på Gotland. De upptar härtill en stor del av innerstadens yta.
Vid Öresund tas det ut avgifter för att finansiera detta mångmiljardbygge och det verkar nu gå ihop. Bron har i många år bedömts som viktig för regionen och dess fyra miljoner invånare. Det finns tydligen åtskilliga miljoner att tjäna på att ta ut avgifter och till och med så mycket att det balanserar den mångmiljardsatsning som ju bron är.
Vi talar idag inom vetenskapen om nanopartiklar i luften som påverkar vårt mänskliga inre system. Att sila bilarna genom staden som nämnts i skissen till översiktsplan är således en förlegad tanke och i våra dagar förvånansvärt korkad. Nu har ju kommunen och landstinget hos oss på Gotland samma budget och det bör då förhoppningsvis finnas personer inom de skattefinansierade ledningsgrupperna som kan balansera kostnaderna öppet för allmänheten.
Det är annorlunda med Stockholm där en kostnadsbesparing för kommunen kan visa sig för landstinget vara en kostnadsökning. Ett enkelt exempel:
Snöröjs inte gångvägar så sparar kommunen pengar men landstinget får mer ben- och armbrott/frakturer att ta hand om. Vilket medför mänskligt lidande. På varje problempunkt går det att analysera effekterna av åtgärder respektive ickeåtgärder.
En miljon trafikincidenter i Visby innerstad varje år drar med sig stora kostnader. Förstår politikerna detta?