Jag forskade om slipskårorna och presenterade resultatet i en bok 1993, där jag bevisade att slipskårorna är medvetet inriktade i vissa bestämda riktningar. Riktningarna är samtidigt de mest intressanta astronomiska riktningarna.
Nu har jag tänkt leta upp alla block som jag inte tidigare fotograferat och ta en bild på dem.
I boken finns en förteckning över alla slipskåror på Gotland, som jag hämtat från Riksantikvarieämbetets (RAÄ) fornminnesinventering, plus senare kompletteringar.
Enligt min lista ska det finnas minst 2 807 slipskåror i 867 block samt 771 slipskåror i fast häll. Eller cirka 3 600 totalt. Men dessutom angav inventerarna på 70-talet 81 block som försvunna med sammanlagt minst 210 slipskåror.
Att rubba en slipskåresten ur sitt läge anser jag vara lika allvarligt som att ta bort till exempel en silverskatt. I båda fallen har forskningsmaterial blivit förstörda. Och det är också att förstöra vårt kulturarv. Några block har tydligen försvunnit (eller flyttats) även efter 1977-78. Slipskårorna är lagskyddade fornminnen.
Jag tänker göra ett upprop till alla hembygdsföreningarna att de ska hålla koll på alla slipskåror inom sitt område. Alla kända slipskåror i block och fast häll är listade sockenvis med beskrivning av läget.
När jag skrev min bok hade jag mätt riktningarna av 1 258 slipskåror, varav hälften i jordfasta block och hälften i fast häll. Resultatet redovisas i ett diagram som visar en symmetrisk fördelning med största koncentration i rakt öst-väst och med två symmetriskt belägna toppar på var sida om denna, samt en koncentration i nord-syd. Jag gjorde datorsimuleringar och lät datorn ta fram 1 000 diagram med 1 258 slumpmässiga riktningar i vart och ett av diagrammen och kunde därmed visa att sannolikheten för slumpmässig fördelning av riktningarna var extremt liten. Dessutom uppvisar de båda grupperna fast häll och jordfasta block samma riktningsfördelning. Jag fick hjälp av Göran Henriksson, fil. Dr. i astronomi i Uppsala, att göra ytterligare ett statistiskt test som visade att de båda grupperna med betryggande god sannolikhet har samma riktningsfördelning. Enda gemensamma referens är den astronomiska, alltså objekt på himlen. Resultatet finns i min bok.
Vartannat år brukar det hållas ett arkeoastronomiskt symposium någonstans i världen. Göran Henriksson har brukat delta med egna bidrag. År 2000 i Moskva höll han föredrag om just den undersökning som jag presenterade 1993. Det fick ett mycket gott mottagande. Slipskårornas astronomiska samband är alltså numera accepterat i den internationella arkeoastronomiska världseliten.
Men jag anser att de arkeologiska myndigheterna på Gotland och i Sverige inte har tagit sitt ansvar när det gäller forskningen om slipskårorna. De har gömts undan och resultaten "sopats under mattan". Slipskårorna gör Gotland unikt i världen genom den stora koncentrationen och det klara sambandet med astronomiska fenomen.