Häromdagen kunde vi läsa i SvD näringsliv om hur många ICA- handlare skor sig på oss konsumenter. Vi kunde ta del av hur en ICA- handlare i Göteborg plockade ur sitt företag eller affär 17 miljoner plus en årslön på 400 000 kronor. Fler exempel fanns i artikeln. Det går att göra pengar till och med stora pengar på livsmedel.
År 2005 slutade jag med mitt jordbruk på Gotland. Jag går in på SLS sida för slaktavräknig under mars 2012. Ungnöt för U- kvalité 275 -399 kg och läser noteringarna 3031dvs 30,31 kronor per kg slaktad vikt. Det är den betalning uppfödaren får. Om jag minns rätt var priset ungefär samma då som nu. Råvarupriserna har legat still medan förädlingspriserna stigit brant. Vad är orsaken, kan jag fråga mig? Är det girighet som driver många ICA- handlare, eller är de stora marginalerna nödvändiga?
Jag vet att det är många ICA- handlare främst ute på landsbygden som lever på knappa marginaler och dessutom missgynnas av ICA. Enligt tidningsartikeln är det cirka 200 butiker som går med förlust av 1300. De 200 butikerna som lever på mycket knappa resurser tar ett stort samhällsansvar.
Min fråga är: Tar ICA ut alldeles för höga pålägg på en marknad som inte lider av någon större konkurrens? Annars är det en fiffig idé att köpa billigt och sälja dyrt. Skall det gälla livsmedel? Samhällsansvar? Bör handeln med livsmedel ha andra lagar i en marknadsekonomi? Alla behöver vi mat men tydligen på marknadens villkor. Klarar inte den ensamma pensionären sitt livsuppehälle får samhället träda in Ica- handlaren skall ha sina miljonvinster punkt slut. Så fungerar marknadsmekanismen. Skall livsmedel undantas?