Gotländsk sjukvård sägs vara en av de bättre i landet, trots att antal klagomål har ökat och antal Lex Maria anmälningar har ökat så visar statistiken att vi har en bra sjukvård på Gotland.
Att statistiken är riktig betvivlar jag inte på något sätt, men visar den hur det egentligen står till med vår sjukvård? Tittar man bakom statistiken ser man personal som sliter hårt för att verksamheten ska fungera. Personalen hinner inte gå på toaletten och hinner sällan ta en hel lunch. Att personalen inom vården på Gotland inte mår bra visas också genom att antalet sjukskrivna har ökat markant och antalet som slutar sin verksamhet inom sjukvården på Gotland ökar.
Trots en mängd omorganisationer och ett ekonomiskt tillskott till sjukvården på drygt 200 miljoner de sista tre åren har situationen inte blivit bättre utan snarare tvärt om.
Både den politiska ledningen och förvaltningsledningen har spårat ur.
Vad bör man göra för att få ordning på den gotländska sjukvården?
När det gäller att rekrytera chefer inom sjukvården så är det vanligt att man rekryterar internt och jag tror att här bör man nog rekrytera chefer utifrån då det visar sig att det ofta är svårt att vara chef för som personal som man tidigare varit kollega med.
Det är inte alltid fel att rekrytera internt men då ska det vara till verksamhet som inte har att göra med den verksamhet som man rekryteras från.
Det första man bör göra är att avveckla hälso- och sjukvårdsnämnden och ersätta den med en styrelse med en kompetens som motsvarar uppdraget att få en organisation att fungera. Det kan inte vara riktigt att det sitter tretton fritidspolitiker med varierande kunskap om sjukvård och hur man driver en organisation med cirka 1 500 medarbetare och en budget 1,5 miljarder.
En nämnd med tretton fritidspolitiker är helt i händerna på tjänstemännen som sitter inne med kunskap som man som fritidspolitiker har svårt att argumentera mot.