Granen fattar inte ett barr, vadå ”grön och grann i stugan”?
Här står man prydd i glitter och inlindad i ljus. Framtidsutsikterna är lite oroande. Släktingar lär ha åkt ut med huvudet först – och dessutom nästan nakna.
Vad är det för lallande två-beningar, som sjungande far ikring mig? Jag längtar till skogens sus och att enskilt tillsammans med de andra stå. Och släppa där en kotte eller två till mina efterkommande...
Nej, nu gäller det att komma ur järnfoten innan poolen sinar.
Hoppa lite enbent mot dörren. Även om det inte är min bästa gren. Kul mot tjugondedag knut?
Vänta bara... jag är inte där…