I januari 2007 kunde man i lokaltidningen läsa vad KTH-forskaren Jonas Åkerman anser om färjornas (SF1500) utsläpp av CO2 där han då också jämför med flygets utsläpp.
Pigge Werkelin har senare gjort liknande analyser där han jämfört miljöbelastningen för en med bil som transporteras med färjan i 28,5 knops fart respektive 24 knop.
Det senare ger då en förlängd restid med en halvtimme.
Åkerman som får anses neutral i diskussionerna, tar hänsyn till att färjorna transporterar gods och kommer fram till att en passagerare på en genomsnittlig resa till Nynäshamn släpper ut 60-80 kilo CO2, vid låg beläggning betydligt mer. Detta att jämföra med flyg Visby-Bromma 28-50 kilo.
Pigge visar att en välbelagd resa sommartid kostar per bil i CO2-utsläpp 198 kilo i 28,5 knops fart och 130 kilo om farten sänks till 24 knop. Vintertid med dålig beläggning blir motsvarande siffror 396 kilo respektive 260 kilo.
Den cirka halvtimmen snabbare båtfärden gör alltså att utsläppet blir 50 procent högre!
I skenet av dessa siffror blir man smått chockerad över de siffror DG kommer med: Per passagerare går det åt 4,4 kilo CO2 per resa med SF1500! Mer än tiofaldiga siffror! Kan en ojävig trafikforskare ha så fel?
Heder åt Erik Fransson som på Folkbladets ledarsida visar oro för snabba färjor. DG ska ha cred för att ha tagit fram en båt som går på LNG, men illa är det att man inte inser att de snabba båtarna ställer till större problem än den 20-procentiga besparingen i bränsleåtgång.
Varför kan inte DG ge offentlighet åt bränsleförbrukningen? Som det är nu måste den som ska göra analyser kring färjetrafiken beräkna åtgången med hjälp av fartygens tekniska data. Vore det inte justare att öppet redovisa de faktiska, uppmätta siffrorna på förbrukningen?
Vidare om LNG650-båten: Bunkerfartyget Kairo ligger för ankar utanför Visby med nedkyld fossilgas, -160°C. Att kyla ner LNG:n, lagra den i den låga temperaturen och hålla igång Kairo kräver energi. Om man räknar in detta, är då fortfarande energivinsten 20 procent?
Några idéer till förändring:
* ”Gröna avgångar”, det vill säga turer med reducerad fart åtminstone under lågsäsong.
* Rena godsbåtar som kan gå långsammare.
* Gammeldags kvällsturer där färjan går relativt sent från fastlandet och anländer till Visby på morgonkvisten.
Stolar som kan göras sovbara alternativt fler rena sovkupéer.
* Flyg istället för båt vid låg beläggning.
Om vi verkligen månar om kommande generationer kan vi inte acceptera så höga utsläppsvärden även om det inkräktar på vår bekvämlighet i dag.