Folkpartiets försvarspolitiske talesman Allan Widman höll 5/5 ett föredrag för Gotlands försvarsförening. Han gav en vid exposé över det aktuella läget inom försvaret. Det var sämre än vad åhörarna hade väntat sig. Till exempel finns det inte längre möjlighet att krypterat stridsleda våra dyrbara JAS-plan med ett oberoende svenskt system - utan enbart med Natos. Våra nya "Visby"-korvetter kan ännu inte fullgöra de uppgifter de är avsedda för. De tekniska problemen är större än som förutsetts. Det finns heller inte längre helikoptrar som kan jaga ubåtar.
Att endast ett fåtal anställda som vet var de ska krigsplaceras var dock välkänt, liksom att samövningar inte ägt rum i brigadförband på mycket länge. Högkvarteret räknar med att ha klarat av dessa uppgiften om några år. Än så länge tycks utlandsuppdragen ta den mesta kraften. Åhörarna fick ett starkt intryck av att det som görs sker styckvis och delt, ej fullt och helt. Detta gäller inte minst personalförsörjningen. Widman beklagade också att det nya yrkesförsvaret inte var klart innan värnplikten avskaffades. Nu prövar man sig fram.
Att Gotland i praktiken ligger oförsvarat, ansåg Widman riskabelt. Den som behärskar ön kan vinna stora fördelar för sin underrättelsetjänst och vapenverkan. Den fördelen bör vara förbehållen Sverige.
Därför tog Folkpartiet initiativet till att förrådsställa fjorton stridsvagnar här. Detta skulle vara ett första steg - sedan borde luftvärn tillkomma. Widman trodde också att stridsvagnarna skulle kunna bemannas av för detta P 18-anställda.
Den närvarande sakkunskapen kunde dock påvisa, att denna goda idé knappast var realiserbar. Stridsvagnsbesättningarna måste utbildas vid ett fastlandsregemente och vid behov flygas hit. Det kan bli aktuellt, när de nya förråden är färdigbyggda.
Widman hade kontrollerat att denna verksamhet påbörjats.
En annan sak, som han noga kontrollerat, var att den nya stora kajen i Slite inte var försedd med minbrunnar för sprängning. Ansvarig byggare hade faktiskt frågat om sådant inte borde göras men fått Högkvarterets besked att det inte behövdes.
Slite som förut varit Gotlands bäst försvarade hamn och för vilken ett ingenjörskompani hölls i beredskap för eventuell förstöring ligger nu vidöppen för stora invasionsfarkoster.
Det är lika illa som att Visby flygfält är oförsvarat!
Allan Widman kämpar i motvind, ty det är svårt att få igång en politisk diskussion i försvarsfrågan, när inget hot tycks föreligga. Att så för närvarande inte är fallet fritar varken Sverige eller något annat land från att hålla en bra grundberedskap för det nationella försvaret. På den punkten var Widman mycket tydlig. Våra nordiska grannländer är bättre förberedda i det avseendet.
Det var befriande att höra en politiker, som tar Gotlands försvarsfråga på allvar. Allan Widman kunde också berätta att utländska militärattachéer förvånat frågat honom hur det kom sig att Gotland avrustats.
Att militärattachéerna med fruar för andra året följd förlägger sin rekreations- och studieresa till Gotland (i månadsskiftet maj/juni) i år är kanske ingen tillfällighet.