Jag går i skogen var dag, det är min avkoppling, min njutning.
Men alltför ofta, speciellt på lördagar, står där en mängd skjutglada män utefter skogsvägen och stirrar argt på mig. Jag stör deras lördagsnöje. Att döda!
Att jaga räv i dag benämns inte längre som jakt. Detta eftersom en skjuten räv inte används till någonting. Rävjakt går därför under beteckningen rekreation. Men alla vi andra? Hur ska vi kunna koppla av i skogen bland dessa beväpnade män?
I södra Sverige, jagar bönderna inte räv. Räven är ett nyttodjur. Den ses under sommaren gå utefter slåttersträngarna och söka efter döda och skadade smådjur. Därmed räddar räven kreaturen från dödlig botulism i vinterfodret.
Dessutom tar räven sorkar, möss och råttor. Värddjur för fästingar precis som rådjuren.
Men här på Gotland går gubbgänget ut för att jaga räv med bössan som en förlängd fallossymbol. Vissa sitter till och med på vakt både i och utanför sina bilar. Rekreation?
Och tänk de jägare som sprang rakt upp på min ridbana under pågående barnlektion. Hästarna blev skrämda och barnen föll av. Vi jagar räv, sa de... Följaktligen var allting tillåtet?
Snart finns det inga rävar längre. Men desto fler rabbisar som förstör allt i våra trädgårdar. Låt räven leva, så att den kan hålla rabbisarna i schack.
Och skyll inte längre rävjakten på att räven kan döda nyfödda lammungar. De föds numer nästan uteslutande under tak.
Men, visst. Vi hade en räv som ständigt tog sig in i hönsgården och dödade våra höns. Den räven var inte heller jag vän med. Men räven i skogen som inte förstör eller stjäl. Låt den få leva!