Hemgjord förklaring
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det gutniska "löid" är ett mycket intressant ord. Jag slår upp ordet i Rietz: Svenskt dialektlexikon, från 1867. Det enda som finns av den omfattningen. Där står "ungdom, folk. Södra Gotland". Sammansättningar " barna-löid", "ung-löid". Sen går Rietz vidare med fornsvenska: "lydhir, människor, folk". Fornengelska "leod, liod", alla med betydelsen folk, människor. Har ingenting att göra med det svenska verbet "lyda".
Rietz är mycket grundlig. Han hittar ordet i många indoeuropeiska språk. Som exempel fornhögtyska "liud", fornfrisiska "liude", tyska "leute", skotska "leid", lettiska "laudis", ryska "ljodi", som lånord i samiska "liwd" och så vidare.
För att sluta med det grekiska "laós", som också helt enkelt betyder "folk".
Jag vet att de som gör Allnacku menar att var och en får ha sitt eget gutamål. Men inte visar det mycket respekt för vårt gamla språk.