Hoffstedts argumentation lågvattensmärke i debatten
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Att ge sken av att de rödgrönas förslag skulle innebära ett slöseri med statsfinanserna av grekiska dimensioner är ren och skär demagogi. Hoffstedt påstår att "en sak är de rödgröna förkrossande överens om: vi bör arbeta mindre i Sverige". Men de förslag som han refererar till syftar inte till något sådant, inte heller blir det en självklar effekt av dem.
Det kan inte vara obekant för Hoffstedt att ett villkor för friåret är att en arbetslös tar över arbetet som personen som beviljas friår lämnar. Resultatet är alltså inte ett minskat antal arbetade timmar.
Vad beträffar förslaget om sex timmars arbetsdag beskrivs det av Hoffstedt som en oönskad minskning av antalet arbetade timmar, medan andra moderata debattörer beskriver det som orimligt dyrt, eftersom arbetsgivare till exempel inom offentlig sektor skulle tvingas anställa fler för att fylla upp för dem som går ner i tid.
Men dessa båda beskrivningar går inte ihop. Antingen innebär det faktiskt en minskad arbetad tid - något som för övrigt moderata politiker brukar kalla rationaliseringar när man skär ner inom den offentliga sektorn - eller också att fler personer, nu arbetslösa, anställs för att ersätta bortfallet i arbetad tid. Det handlar alltså om olika tänkbara effekter som Hoffstedt väljer att inte låtsas om men som bör finnas med i resonemanget om man vill föra en ärlig debatt.
Vidare har de rödgröna klart deklarerat att målet sex timmars arbetsdag är ett mål på sikt, som behöver prövas och bara skulle genomföras i den takt som samhällsekonomin tillåter.
Som framgick av ett nyhetsinslag på TV nyligen kan det faktiskt fungera i liten skala inom ett företag, där vinsten i form av mindre sjukfrånvaro och att personalen bättre orkar med ett fysiskt ansträngande jobb kompenserar för den minskade arbetstiden. Men sådana effekter vill inte Hoffstedt ta in i sin förenklade s k analys.
Hoffstedt avslutar med salvan "Gotland får aldrig bli till salu likt en grekisk ö." Det är minst sagt egendomligt att höra från en moderat politiker, när alliansregeringens politik har inneburit att man sålt ut verksamheter och kommunal och statlig egendom i hittills aldrig skådad takt. Kommunala förskolor och skolor som sålts hutlöst billigt till privata företagare, posten som avlövats bit för bit, apoteken, ja, exemplen är otaliga. Det senaste exemplet kom häromdagen.
Alliansen i Stockholm har sålt tio kommunala köpcentrumfastigheter till ett brittiskt företag som nu håller på att köra dem i botten genom chockhöjda hyror, uppsagda kontrakt och misskött underhåll. Och principen att sälja ut verksamheter verkar vara en ledstjärna också här på Gotland.
I arbetstillfällenas heliga namn är alliansen på Gotland också beredd att lämna ut norra Gotlands natur att exploateras av bland annat det finländska företaget Nordkalk, trots att det också riskerar vattentillgången i området. I det sammanhanget skorrar Hoffstedts uttalande särskilt falskt.