Det är ont om blommor till humlorna i år.
Vi har därför inrättat ett humlereservat på vår baksida.
Cikoria och blåeld växer där i mängd i år, tillsammans med andra ännu icke identifierade blommor.
Man kan säga att de erbjuder sina famnar till ivriga, och omättliga friare.
Och så lyser blommorna likt små solfångare mot solen.
Här är jag – kom till mig! Blåelden likaså. Jag låter gräsklipparen stå och tänker att här gäller win-win...