Jag är stolt över att tillhöra Svenska kyrkan
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag känner stolthet och glädje över att tillhöra Svenska kyrkan och få vara präst i detta samfund! Denna vecka skimrar Svenska kyrkan på ett särskilt sätt. Nu är det äntligen dags att säga ja till samkönade vigslar. Det är ett viktigt beslut som Kyrkomötet fattar, inte främst för de homosexuella, utan för kyrkan som helande gemenskap. Helande och helighet hör ihop. I och med kyrkomötesbeslutet slår Svenska kyrkan vakt om sin helighet. Två kyrkomötesledamöter från Gotland är med och fattar det historiska beslutet - Ingrid Smittsarve och Inger Harlevi. Stort tack till dessa kyrkans kvinnor!
Kyrkan får jag inte begränsa sitt uppdrag till att repetera gamla texter, hela idén med teologi och kyrkoliv är att relatera till den fortgående uppenbarelsen. Varje generation teologer och kyrkoledare måste förstå och tolka de gamla skrifterna utifrån den verklighet de själva lever i.
Klarar kyrkan att göra teologi av den verklighet som rusar emot oss? Det är den avgörande frågan. Världen förändras snabbt. Erfarenheterna nu är helt andra än då, även våra relationer mellan varandra har förändrats.
Till 1978 var homosexualitet sjukdomsförklarat i svensk lagstiftning. Med sitt beslut visar kyrkomötet att Svenska kyrkan är en aktör i sin samtid. Svenska kyrkan väljer att skapa teologi utifrån människors erfarenheter och visar att historiens Gud möter oss från framtiden. Önsketänkande och förutfattade meningar har aldrig varit någon bra utgångspunkt för kyrkans lära, däremot är verkligheten en utmärkt bundsförvant.
Det har mognat fram en fördjupad syn på sexualitet inom kyrka och samhälle. Det handlar om ett accepterande av människors rätt till ett kärleksliv som är givet av Gud och inte dikterat av människors normer, rädslor och tabun. Människor blir förälskade i personer av samma kön och delar liv med varandra. Nu har detta faktum fått konsekvenser i nya ordningar, både i samhälle och kyrka. Svenska kyrkan har beslutat att bli tydligare i sin välsignelse av kärleken. Tradition att dela glädje och att be om Guds välsignelse över par som funnit varandra kommer nu att omfatta fler.
Våldet mot människor som är homosexuella har blivit vanligare. Hatbrotten ökar.
Flera människor dödas varje år i vårt land för att de är homosexuella. När vi granskar kyrkornas historia måste vi fråga oss; vad händer när man skambelägger en grupp människors kärlek och sexualitet genom att göra deras sexuella handlingar till synd. Hur mycket lidande har inte vi i kyrkorna vållat? Hur många liv har kyrkan varit med om att ödelägga? Mina cirka tio år i luren som jourhavande präst har gett många nattliga samtal från människor som lidit för sin kärleks skull. Kyrkomötet visar med sitt beslut att kyrkan nu tydligt tar ställning mot allt förtryck och allt fördömande av människor som öppet visar sin kärlek. Kyrkan står nu upp för kärleken - all kärlek - och värnar på så sätt kärleken i en ofta kärlekslös värld.
Jag tror att vårt livs Gud röjer väg genom all moralisk bråte, fram till var och en och säger: Du får vara den du är. Var inte rädd!