Jämförelsen med utsläpp från färjorna och flyget
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Forskaren Jonas Åkerman på KTH håller, i en insändare den 23 januari, envist fast vid sin icke verklighetsanknutna beräkningsmodell angående kodioxidutsläppen per person när man åker Gotlandsfärjan. Det hade varit bättre om han dementerat sina felaktiga slutsatser. Då hade vi kunnat lämna denna diskussion.
Jonas Åkerman föreslår att statliga medel skall föras över från färjetrafiken till flyget mellan Gotland och fastlandet. Han föreslår också att långsamma färjor skall sättas in. Som underlag för sina förslag hänvisar Åkerman till att färjetrafiken står för ett större koldioxidutsläpp per person än vad flyget gör. En slutsats som han har kommit fram till utifrån en felaktig beräkningsmodell.
Att företrädare för flyget jublar är fullt förståeligt. Att turistchefen Anders Murat föreslår en förstudie är däremot förhastat och uppseendeväckande.
Åkerman har valt en beräkningsmodell som inte stämmer överens med dagens färjetrafikupplägg, varför ? Han jämför bland annat persontransporter på flyget med både person inklusive personbilar på färjorna ?
(Mig veterligt tar ingen med sig bilen på flyget). Godset belastas enbart med 25 procent av utsläppen, varför ?
Åkerman jämför äpplen med päron. Vi har nu bevittnat ett exempel på hur forskningen i Sverige har missbrukats för att underbygga felaktiga slutsatser. Det är både trist och samtidigt skrämmande.
Har fått svar på frågorna som ställdes till Åkerman, (GA och GT den 19 januari), om hans beräkningar.
- Det finns ingen kravspecifikation/uppdragsbeskrivning, varför?
- Det finns ingen uppdragsgivare, varför?
- Det finns ingen dokumentation kring de förslag han framför i massmedia, varför?
- Det finns inga ytterligare personer inom KTH som jobbat med detta.
- Åkerman utgår inte från dagens trafiksystem där gods, personer och bilar transporteras på samma färja? (I den beräkningsmodell Åkerman presenterar separeras transport av gods och transport av personer plus personbilar. Var kom den extra godsfärjan ifrån?)
Som sagt, lite väl många frågetecken om vi ska kunna kalla detta för ett forskningsarbete.
Jonas Åkermans så kallade "beräkningar" kan härmed avföras från dagordningen som ett så kallat "olycksfall i arbetet". Man skulle till och med kunna använda orden, "oskickligt" och "oseriöst" om hans arbete.
Vi får nu värdera Åkermans förslag som ett "debattinlägg" och inget annat.
Avdelningen för Miljöstrategisk analys på KTH har härmed diskvalificerat sig i den framtida diskussionen om Gotlandstrafiken och kopplingen till miljön. Även annan forskning som KTH är involverad i kan nu ifrågasättas.
Förtroendet för forskning i allmänhet och forskning på KTH i synnerhet har efter detta fått sig en mycket allvarlig knäck.