Vid det seminarium som hölls på Wallers terrass den 5 juli fick man klart för sig att ÖB Sverker Göranson inte har samma åsikt om Gotlands försvar som folkpartiledaren Jan Björklund. Det har man kunnat gissa sig till tidigare, eftersom regeringsbeslutet 2009 om att förrådsställa 14 stridsvagnar här har förhalats och inte blir verkställt förrän 2013.
Seminariet gällde inte detta ämne utan "Soldaten i samhället". En äldre gentleman (sommargotlänning?) passade ändå på att fråga ÖB om hur han ställde sig till att den kände försvarsdebattören överste Bo Pellnäs brukar sluta sina artiklar (i bland annat UNT och SvD) med: "för övrigt anser jag att Gotland bör försvaras". ÖB svarade att han inte hade samma åsikt "som Bosse", eftersom det numera inte är den geografiska placeringen som är viktigt utan insatsrörligheten. Försiktigtvis exemplifierade han detta med flyget och flottan - inte med armén som är mera "jordbunden".
För övrigt visade ÖB stor tillfredsställelse med vårt nuvarande försvar, vilket väl är att vänta av en Regeringens underlydande.
Folkpartiledaren framförde en helt annan åsikt dagen därpå. Gotland ligger utsatt och isolerat - lätt att förlora och omöjligt att återta. Därför behövs en fast militär stationering här.
Läget i Östersjöområdet är lugnt i dag men Gotland är fortfarande strategiskt viktigt. Man måste därför försäkra sig om hög beredskap inför en oviss framtid.
Försvarsminister Sten Tolgfors var faktiskt inne på samma linje i en replik i SvD den 2 juli. Han skrev: "Hot mot Sverige kan komma mycket hastigt"..."försvarspolitiken präglas av ett tydligt närperspektiv"..."Sverige ska kunna verka stabiliserande i närområdet".
Repliken var föranledd av att professor Wilhelm Agrell den 1 juli riktat hård kritik mot att värnplikten avskaffats och ersatts med ett otillräckligt yrkesförsvar.
Tolgfors belyser ändå (oavsiktligt?) hur känsligt Gotlands försvarspolitiska läge är. Med närområdet måste han ju främst mena Baltikum och dess fruktan för rysk revanschpolitik.
Den som behärskar Gotland inför ett sådant hot har en klar fördel. Ska den bli Sveriges och inte någon annans, då måste det förberedas!
Mathias Bred har i GA 7 juli insiktsfullt kommenterat Björklunds utspel och önskat få honom som ny försvarsminister. Det är inget dåligt val. Jan Björklund är ingen amatör som andra försvarspolitiker.
Hans före detta officerskollegor såg i honom som ett klart generalsämne. Med dem underhåller han säkert nära kontakter och vet att inte alla i Högkvarteret har den åsikt som ÖB ger uttryck för. Det finns många som anser att Gotlands avrustning var ett misstag.
Att det råder oreda i försvaret kan även en amatör se. Den beror säkert på att den svenska riksledningen vill sitta på två stolar. Den ena heter "Alliansfrihet", den andra "NATO". Den balansakten är vådlig - särskilt för en utsatt landsdel som Gotland!
Förresten: om nu ÖB inte anser att den geografiska lokaliseringen av förband är så viktig längre - då kan han ju lika gärna ha ett på Gotland som i Skaraborg.
Det var just från denna - bäst försvarade och minst utsatta - landsända som seminarieaktörerna i "Soldaten i samhället" kom.