På Gotland finns livsmedelsindustrier som hanterar, förädlar och förpackar flertalet baslivsmedel; spannmål, potatis, grönsaker, mjölk, kött, ägg och fisk. I ett land där livsmedelsindustrin är bland den mest centraliserade i världen så är situationen på Gotland unik. I ytterst få kommuner kan vi i dag hitta en lika mångsidig produktion av dagliga matvaror som på Gotland. Livsmedelsindustrin på Gotland sysselsätter cirka 540 personer. Grunden för denna industri är den gotländska lantbruksnäringen som tillsammans med fiske och skogsbruk är arbetsplats för cirka 1 500 personer.
Vad samtliga livsmedelsindustrier och alla lantbruksföretag på Gotland har gemensamt är ett stort behov av vatten. Minsta störning av tillgången på vatten påverkar omedelbart volym och kvalitet hos de livsmedel som produceras. Indirekt påverkas också möjligheterna till en varaktig sysselsättning inom livsmedelsindustri och jordbruk.
Miljögifter och en förändrad markanvändning har påverkat tillgången till rent vatten på Gotland negativt. Av dessa skäl är det särskilt viktigt att alla vi som jobbar med livsmedelsproduktion på Gotland särskilt värnar de grund- och ytvattentäkter som ännu kan användas. Det är angeläget att vi är beredda att försvara dessa mot exploatering som kan innebära minskade möjligheter att producera livsmedel på Gotland. Vi behöver också se till att de tillgängliga vattentillgångarna inte utnyttjas till den grad att det inte längre finns någon buffert som kan möjliggöra en utbyggnad eller nyetablering av livsmedelsindustri på Gotland. I en värld där befolkningen ökar samtidigt som produktionen av livsmedel stagnerat, så kommer livsmedelsproduktionen i Sverige och på Gotland att få en allt större betydelse.
Ett akut hot mot tillgången till vatten på Gotland är planerna på kalkbrytning i de källflöden som förser sjön Bästeträsk med vatten. Bästeträsk blir från år 2013 kommunal vattentäkt för norra Gotland. Bästesträsk kommer också att utgöra reservvattentäkt för hela Region Gotland. Kalkbrytningen riskerar att minska tillrinningen till sjön, tillföra skadliga föroreningar och i värsta fall innebära att saltvatten tränger upp ur berggrunden och gör vattnet i sjön odrickbart.
Planerna på kalkbrytning i tillrinningsområdet till Bästeträsk har motiverats med bland annat den betydelse som 70 arbetstillfällen i ett nytt kalkbrott anses ha. I sammanhanget har budskapet gång efter gång matats ut i media och den allmänna debatten att kalkindustrin i stort sett är Gotlands enda industri.
Det är dags att alla vi som arbetar med livsmedelsproduktion på Gotland tydligt visar att detta sistnämnda påstående inte stämmer och att produktion av livsmedel skapar betydligt fler arbetstillfällen än vad ett nytt kalkbrott någonsin kan ge.
Det är samtidigt viktigt att vi framhåller den betydelse som livsmedel från Gotland har i ett nationellt perspektiv; 80 procent av produktionen säljs på fastlandet. Allt detta behöver vi gemensamt hjälpas åt att framhålla för riksdag, regering, myndigheter och domstolar som fattar beslut angående kalkbrytning i närheten av Bästeträsk.
Nätverket för Perenn
energi