Jag har läst delar av debatten kring sjukskrivning. Idag delas ansvaret för sjukskrivning av flera aktörer och det brister i flera av dessa led. Resan går mestadels bra i 180 dagar. Där träder Försäkringskassans magiska gräns in och det är där som resan stannar för de flesta. Regeringens uppdrag till Försäkringskassan år 2015 var att minska sjukskrivningarna och detta är myndighetens sätt att göra det.
Vad händer då om Försäkringskassan beslutar att personen inte längre har rätt till sjukpenning? Första dagen efter att ett sådant beslut trillat ner i brevlådan förväntas man inställa sig på Arbetsförmedlingen för att anmäla sig som arbetssökande nästkommande vardag. Detta oavsett om man i grunden har exempelvis en heltidstjänst som man är helt eller delvis sjukskriven ifrån. Går man inte tillbaka till sitt vanliga arbete eller inställer sig på Arbetsförmedlingen nollas den sjukas sjukpenningsgrundande inkomst (SGI). Det innebär att man inte får någon sjukpenning trots att man har ett läkarutlåtande.
Är du ensamstående utan andra alternativ så är det med kniven mot strupen och det blir i praktiken bara två val kvar – återgå till ditt arbete trots att du är sjuk eller att fortsätta vara sjuk och leva utan inkomst.
Försäkringskassan är den myndighet som är i sämst i klassen vad det gäller medborgarnas rättssäkerhet och de kommer undan med det eftersom deras uppdrag är att minska sjukskrivningarna, inte hjälpa till med att rehabilitera patienten. Som det är idag har Försäkringskassan extremt långa handläggningstider. Är en person missnöjd med sitt beslut måste hen först begära omprövning av ärendet och sedan överklaga beslutet. Omprövningen hos Försäkringskassan tar i regel 3-6 månader som det ser ut idag.
Om du som deras kund överhuvudtaget får information om att deras beslut kan överklagas hos förvaltningsrätten och du gör det så tar det ytterligare ett antal månader. Uppskattningsvis och lågt räknat så tar denna process sex månader. Under denna tid har den som är sjuk enligt vården inte rätt till sjukpenning. Skötsamma människor som saknar marginaler hamnar lätt i skuld. Vi behöver en sjukförsäkring som stödjer återgång i arbete, inte ett fortsatt utanförskap.