Jag har regelbundet skrivit om klimat- och skogsfrågan senaste året och det här blir mitt sista debattinlägg i ämnet inför valet 2018. Klimatförändringarna gör att vi behöver fasa ut våra fossila bränslen, fordonsbränslen och plaster. Men då krävs fungerande alternativ för att upprätthålla vår samhällsservice och levnadsstandard.
Det är här skogen kommer in. Sverige har en enorm skogsareal som växer mer än vad vi plockar ut. En del av den växande skogen måste sparas för biologisk mångfald. Men vi måste samtidigt inse att vi behöver den svenska skogen för att växla över till en bioekonomi. Den så kallade skogssänkan – kolinlagringen i växande skog – sker framför allt i skogens tidiga tillväxtfas. Den som hävdar att gammal skog lagrar mer kol har inte stöd i forskningen. Skogsproduktionen gynnar Sveriges klimatutsläpp. C driver därför linjen om en mer långsiktig skogspolitik där behoven för att klara klimatomställningen vägs in bättre än i dag.
Centerpartiet vill nu även lansera att koldioxid från bioenergi ska kunna lagras in i berggrunden och på så vis skapa en dubbel kolsänka som påskyndar klimatutsläppens minskning. C vill satsa 3,4 miljarder på testanläggningar för detta och ett avdrag på 1000 kronor per ton lagrad koldioxid för företag som använder tekniken med minusutsläpp.
Kolsänka finns även i svensk åker- och betesmark men redovisas bara delvis i FN:s Parisavtal. Kolinlagringen gynnas av fodervallar och betesdjur. Betande djur är också viktigt för att bibehålla biologisk mångfald i det svenska landskapet. Djurgödsel återför organiskt material som bevarar matjordslagret. Allt detta bidrar till en betydande kolsänka även i svensk åker- och betesmark och att matjordslagret inte minskar i svenska jordar. Matjordslagren minskar nämligen på många ställen i världen av för intensiv och ensidig odling vilket är en risk för framtidens livsmedelsförsörjning.
Därför blir det fel när allt för stort politiskt fokus läggs på att den viktigaste insatsen för klimatet skulle vara att sluta äta kött. För kött som är producerat på ett bra sätt i Sverige är både bra för klimatet och inte minst för den svenska matjorden. Det gör att konsumtion av svenskt beteskött och kött från svenska fodervallar från kor och får inte alls är så dåligt för klimatet som ofta hävdas.
Klimatet, Skogen, Jorden och Djuren är alla långsiktigt beroende av varandra och måste drivas som en helhet och inte var och en för sig. Det vill jag verka för om jag får en plats i Riksdagen.