I dag är det cirka 20 månader sedan man stängde Klostergården.
Frustration, ilska, vanmakt genomsyrar mej och många, många andra, både för vad man tagit ifrån de äldre, vad gäller mat och gemenskap och hur Klostergården hanteras i dag.
Tala om att bli chockad. Golv och trappor är täckta av glassplitter från sönderslagna lysrör, hållare till pappershanddukar uppbrutna och massor av dessa handdukar ligger överallt på golven.
Taklampor hänger sönderslitna, dörrar sönderslagna med mera. Ryktet gick i början av sommaren, att ungdomar brutit sej in och slagit sönder och levt rövare. Om detta fanns inget i tidningarna, så jag trodde det bara var rykten.
Nu kommer nästa tanke, är detta polisanmält, det finns faktiskt saker där som interimstyrelsen "för Klostergårdens bevarande" ansvarar för. Är dessa saker stulna?
Var finns ansvaret, tydligen inte hos politikerna.
Vad har hänt sen inbrottet, för ryktet var sant. Detta Klostergården som vi kämpar för, som vi vill ska bli till nytta och glädje för så många.
Interimsstyrelsen får skulden för att inget händer, men politikerna har faktiskt inte brått.
Under hela denna långa tid, är den enda lokal vi har, hyresgästföreningens lilla kyffe, med plats för högst 20 personer.
Vad gör vi när fler vill vara med? Jo då får vi svara, "Ni kan tyvärr inte vara med för det finns inte plats." Hjärtat gråter.
Där står Klostergården tomt, men de äldre utestängs från social gemenskap. Vi har trots detta samlats ett antal gånger i sommar. Vi har varit i hyresgästföreningens lokal, i finrummet hemma hos, tänk er 17 personer. Tala om hjärterum! Skäms och åter Skäms politiker!
Visa oss nu att vi kan hjälpas åt att göra nåt bra av Klostergården.
Bygdegården och Björkegården är för långt borta.
Jag frågade dej, Åke Svensson, om våra äldre skulle gå med sina rollatorer dit, men fick till svar, "att det kunde vi skjutsa dom i våra bilar".
Anna Hrdlicka citerade Olof Palme i en insändare 19 augusti. Han sa "Politik det är att vilja något". Ni politiker, läs denna insändare om och om igen och styr efter dessa kloka ord.
Så, Åke Svensson, gör nåt positivt, Roma behöver Klostergården.
DET MÅSTE HÄNDA NÅGONTING!