Kamratföreningen KRIS, Kriminellas Revansch i Samhället har kritiserats för att kravet på drogfrihet även gäller narkotikaklassade adhd-preparat. Senast i Special Nest, webbtidning inriktad på neuropsykiatri.
Adhd definieras inom svensk psykiatri som ett biologiskt/ärftligt neuropsykiatriskt handikapp orsakat av kemisk obalans i hjärnan. Denna biologiska definition är numera unik för Sverige och har annars övergivits då varken ärftlighet eller kemisk obalans kunnat beläggas. Detta enligt Allen Frances, tidigare chef för den amerikanska diagnosmanualen DSM.
Det har hävdats att upp till 40 procent av internerna i svenska fängelser har adhd. Den tesen motiverar en snabbt ökande medicinering inom kriminalvården med medel som inte godkänts för nyinsättning till vuxna. Enligt europeiska läkemedelsmyndigheter kan det orsaka aggression, depression, ångest, maniska tillstånd och hjärtproblem. Den euforiska effekten ger risk för spridning och missbruk.
Ärftlig kriminalitet och medicinska experiment med fångar – ger det inte obehagliga associationer?
Nättidningen intervjuar Henrik Larsson vid Karolinska institutet. I en registerstudie av adhd-diagnosticerade under åren 2006-2009 fann hans forskarlag att under perioder med medicin var sannolikheten att bryta mot lagen 30 till 40 procent lägre än annars.
Detta resultat har uppmärksammats men vad betyder de egentligen? Studier av register kan inte ge information om orsakssamband eftersom det inte går att iaktta hur en betingelse påverkas av förändring i en annan.
Med medicinering var sannolikheten 0.51 för dömda män att åter dömas, utan medicinering 0.63. För kvinnor 0.25 respektive 0.31. Alltså minskad brottssannolikhet för män med 0.12 och för kvinnor med 0.06. Hur detta kan beskrivas som att kriminaliteten minskar med 30 – 40 procent är inte lättbegripligt.
En möjlig förklaring till något minskad brottslighet under medicinering är att individen inte själv behöver förse sig med psykostimulantia.
Under medicineringsfria perioder kan en något ökad brottsfrekvens orsakas av abstinensproblem efter medicinering. Efter ett års adhd-medicinering har konstaterats att det finns 25 procent mer av ett protein som transporterar bort dopamin. Detta ger behov av allt högre doser samt försvårade koncentrationsproblem när medicinering upphör. Utan medicinering uppkom inte denna förändring.
KRIS tycks ha goda skäl att konsekvent försvara sitt krav på drogfrihet.