Gotland har upplevt stora bränder, bland annat Torsburgen, som hade kunnat skötas bättre med mindre skador som följd. Men det Sverige upplevde förra sommaren i Hälsingland var en stor katastrof och lärdomar kan dras för Gotland och hela landet.
Författaren och ekonomen Stefan de Vylder har mest ägnat sig åt utvecklingspolitik framför allt i Latinamerika men också gjort intressanta rapporter om vad våldet mot kvinnor och barn kostar, liksom ekonomiska kalkyler på barnkonsekvensanalyser.
Sedan många år har han fritidshus i Kårböle i hjärtat av Hälsingland som drabbades hårt av branden förra sommaren. Nu är det lokalsamhällets perspektiv som gäller.
Boken är ett försök att beskriva hur kampen för att rädda människor och hus gick till och lyfter fram alla lokala hjältar.
Men författaren vill tränga djupare och se hur Sveriges beredskap för att möta naturkatastrofer och olyckor fungerar.
Boken utgår från branden i Kårböle och skildrar hur många människors helt frivilliga engagemang ledde till att omfattningen kunde begränsas. Här finns många hjältar.
Berättelsen hade kunnat vara en socken på Gotland, till exempel Garda. Här finns fritidsbrandmän, hembygdsförening, bygdegårdsförening, kyrkor, skola och hantverkscentrum. Hur hade vi klarat det?
Den övergripande myndigheten är MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, men många myndigheter på alla nivåer var inblandade.
Kostnaden har uppgetts till 900 miljoner, men enligt författaren är det en grov underskattning. Kostnaden för att till exempel plantera ny skog och vänta i decennier på avverkning är hög.
Vilka lärdomar kan dras, vad kan göras bättre? Först och främst förebyggande insatser och snabbt agerande när en brand startar.
Men också tänka långsiktigt – vilken sorts skog ska planteras? Varför har så många våtmarker försvunnit? Hur kan europeiskt samarbete förbättras?
Det slås fast att samarbetet mellan svenska myndigheter, med frivilliga organisationer och individer måste förbättras.
De generella slutsatserna och frågetecknen är relevanta inte bara för bränder utan för katastrofer och olyckor i allmänhet. Med de stora klimatförändringar vi möter är utmaningarna än större.
För min del känns det också relevant i sammanhanget att reflektera över de enorma ökningar som görs på det militära försvaret, inte minst på Gotland. Där saknas motsvarande satsning på det civila samhället och civilförsvaret.