Nu blir jag så trött på att läsa och höra att Visby lasarett går i stabsläge! En riktigt dum fråga: innebär det att Staben går in och avlastar den sönderstressade personalen?
Jag tycker att det borde vara så och inte att man sätter sig i möte och diskuterar hur man ska hantera situationen. Det är ju brist på personal och stundvis också vårdplatser och har väl varit så länge. Med möten tar man ju bort ännu mer tid från personalen som håller på att springa benen av sig.
Staben har väl en sjukvårdsutbildning för att ha en aning om vad ni sitter och bestämmer om? Gå in och arbeta praktiskt för att underlätta för den utpumpade personalen. I stället för att ställa in operationer kan ni ju lämna era kontor och göra en insats på golvet. Ni säger ju så fint att ”alla som är i behov av vård ska få vård”, men den bistra sanningen för många är att folk skickas hem trots att de inte hunnit friskna till. Ni har en underbar personal som sliter livet ur sig, inte konstigt att de blir sjuka.
Skräcksenariot är ju att man hamnar på akuten – där kan man ju få sitta timme efter timme innan man blir omhändertagen, när man sen väl blivit det så får man ju sitta/ligga (ligga på en brits får man ibland om man har tur) ytterligare några timmar för att vänta på hur man ska behandlas.
Väntrummet vid akuten är också en katastrof – varför finns det inte en automat där man till exempel kan få köpa en macka eller något annat när man sitter där timme efter timme. Är man där ensam kan man ju enbart få lite kaffe och vatten i sig, eftersom man inte kan avvika för att handla något. Har man någon med sig så kan ju medföljaren gå och handla något ätbart så att man får något i sig. Men då vill det ju till att man inte sitter på akuten kvällar eller helger, för se då kan man inte få tag på något ätbart – då är ju allt stängt....
Ja nu har jag spytt lite galla, jag har varit på gång med det länge, men nu rann bägaren över.